Alla inlägg den 5 september 2009

Av Beatrice F Wik - 5 september 2009 22:20


Lite musik på bloggen som utlovat. (Sedan ska jag lite snabbt stryka och ta reda på lite tvätt. Och därefter SÄNGEN!!!)


Lilla vackra Anna är en av mina favoriter och har så varit sedan jag var liten. Minns jag inte helt fel, så brukade mina föräldrar lyssna på den när jag var barn. Just den här versionen är dessutom mycket fin.


Låten får mig att tänka tillbaka på mina sena tonår. När jag mötte Mitt Livs Kärlek; Mannen, vars barn jag skulle bära och föda; Han, som några år senare skulle vandra vid min sida längs altargången i kyrkan och säga "ja" till att bli min man, min livskamrat. Som skulle dela min vardag, år ut och år in.


Det är ett stort privilegium att en gång få ha upplevt det här.


"Då ska denna sången minna om den gången lilla vackra Anna blev min brud."


LYSSNA OCH NJUT!

Av Beatrice F Wik - 5 september 2009 21:05


Nyss hemkommen från ett 50-årskalas. Öppet Hus under hela dagen, så Håkan och jag åkte dit ett par tidiga kvällstimmar. Jättegod mat och dryck, trevliga människor och "alldeles lagom." Hemskt mycket tack, Bengt & Titti!


Våra barn var själva hemma, de börjar ju bli stora nu, så visst klarar de ett par-tre timmar. Men man vill ju inte lämna dem själva halva natten...


Har lite hushållsarbete som jag kommit efter med väntar på mig innan det är dags att inta horisontalläge. Därav detta korta inlägg. Kommer dock att bjuda på lite musik, innan kvällen är slut.


Auf Wiedersehen!


Bea


Av Beatrice F Wik - 5 september 2009 13:37




 




"INGEN KAN FÅ DIG ATT KÄNNA DIG UNDERLÄGSEN UTAN DITT EGET TILLSTÅND"

/Eleanor Roosevelt





Av Beatrice F Wik - 5 september 2009 12:46


 ...när jag nyss var ute och promenerade. I inlägget nedan, tog jag Mercedez som exempel när jag reflekterade över yttre attribut och inre styrka.


Attans, att jag skrev just Mercedez! En vän till mig som enligt ryktet är nybliven Mercedezägare kanske (om han nu händelsevis skulle råka läsa min blogg) tar mitt inlägg som ett slag mot honom, och så är det verkligen inte menat, Herr Mercedez! Det var bara ett exempel. Dessutom förhåller det sig så, att du, när du ändå kommer upp i mina tankar/reflektioner också (liksom Håkan, som jag tidigare nämnde) är en sådan där "inre-styrka-typ" med intelligens och en styrka som inte har ett skit med yttre attribut att göra. Även om du nu råkar äga en bra bil också, så lägger du inte din identitet i den.


Det här fenomenet är ganska tydligt hos en dal glammiga unga kvinnor. Syftar på till det yttre sköna donnor som Rosing, Silvstedt & co.


Jag vet inte, om min bild av er är skev, känner er ju inte mer än det jag ytligt läst och sett på bild, men det intrycket jag fått är att ytan dominerar i er självbild på ett lite farligt sätt. Vad gör ni om tio år, när åldern börjar ta ut sin rätt? Opererar lite till?

Kanske en idé att bygga lite inifrån också?



Av Beatrice F Wik - 5 september 2009 11:14

...Skulle vilja spinna vidare på mitt förra inlägg, med de kommentarer jag fått i bakhuvudet; om hur vissa männinskor (mer eller mindre medvetet) tävlar om den längsta resan, finaste bilen, det tjusigaste trädgården osv...


Har själv ett roligt litet exempel. Vi bor i ett radhusområde i Karlstad. Med alldeles vanliga, trevliga, skötsamma männinskor runtomkring.

Vi människor är sociala varelser, flockdjur, så jag reserverar mig lite från att kalla det "tävling" eftersom jag inte med säkerhet kan säga att så är fallet.


I vilket fall som helst; För några år sedan hade många av oss småbarn, vilket var en av orsakerna till att de allra flesta skaffade kombibilar. En hel radda med fina, nya, välvårdade, glänsande kombibilar stod på rad på vår parkering. (Vi har en gemensam parkering, trots att vi bor i radhus. Tanken är stt det ska va bilfritt på gatorna kring husen.)


 Min familj kom dock på att vi behövde ha två bilar. Naturligtvis hade vi gärna köpt två nya Mercedez, men lärare som vi är, fick vi nöja oss med en rätt fin och skaplig bil och en gammal. Min man är gentleman, lämnade den skapliga bilen till mig och mina Grumsresor och tog själv "skrutten."


Det var så roligt att se: I raden, på vår middle class-radhusparkering, av dessa välputsade, nya kombibilar stod en katt bland hermelinerna. Där stod Håkans skruttiga rishög, gammal och inte särsklit vacker, men väl fungerande under flera år, och här kommer en av Håkans spjutspetsegenskaper in i bilden (en av alla de orsaker till att jag valde just Honom till att bli min livskamrat).


Stolt och rakryggad spatserade Håkan fram till sin risiga bilskrutt, trygg i sig själv och inte för fem ynka ören intresserad av att "bräcka" någon annan i någon ytlig form av tävling.


Han står över sådant. Inte för att han någonsin har sagt det själv, men det märks hur tydligt som helst ändå. Han prioriterar viktigare värden i livet. Och han behöver inga yttre attribut för att hävda sig. Han är trygg och säker i sig själv i alla fall. I sina kunskaper, sin personlighet.


 ...Vilket inger en respekt hos andra människor. En trygghet och respekt som med all sannolikhet inte kan köpas för några dyra statusprylar i världen.

Presentation


-beabloggar-
Av Beatrice F Wik

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23
24
25 26 27
28
29
30
<<< September 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Annat språk


Skapa flashcards