I eftermiddag har vi varit ute på tur, jag och barnen. Började med att ta oss en sväng till Morfar, men där var det ingen hemma så vi åkte vidare till polarn Leif. Nyopererad (hoppas inte Du har något emot att jag skriver detta på bloggen, men så vitt jag förstår är det väl ingen hemlighet...) men oförskämt pigg trots att han nyligen blivit skuren i.

En gång i livet har jag blivit opererad och jag vill ALDRIG mera bli nedsövd. Det var jättehemskt när jag vaknade, vet inte om jag reagerade på morfinet eller fick någon form av panikångest, men jag trodde verkligen att min sista stund var kommen. Hade ingen aning om var jag befann mig, såg en massa människor i gröna kläder, som hade total kontroll över min kropp.

"Har hon hjärtproblem? Hjärtat rusar." hörde jag den ene grönklädde mannen säga till den andre.

Jag kände själv hur hjärtat slog så jag trodde jag skulle dö, på riktigt alltså. Min kropp var stressad pga av att jag förlorat så mycket blod och jag var hemskt stressad, rent psykologiskt, av situationen. Totalt utlämnad, noll koll på vad som skedde med mig. Hemskt.

Jag började skrika, så läkarna sprutade i mig lugnande medel, vilket min kropp omedelbart svarade på genom att sänka hjärtfrekvensen till normal puls. Ja, fy. Det var bland det värsta jag upplevt!

Nå väl, kul var det att träffa gamle polarn igen. Tyvärr blev dottern dålig när vi kom hem, mådde illa. Hoppas inte vi dragit med oss någon form av magsjuka till Leif. Kanske var det pizzan vi åt som var dålig? Det lär märkas om vi är fler som blir dåliga :(

 

Tina

30 november 2009 07:31

Hej vännen! Ja, fy inget kul att opereras!! Har oxå gjort det några gånger.. Brr.. inga roliga minnen!!
Hoppas din dotter mår bra nu & att det inte va nån magsjuka ni dragit på er!!!
Önskar dig en fin Måndag!
Kram Tina

http://www.tina-livetrhrochnu.blogspot.com

 

The Miracle

30 november 2009 11:17

Mensvärk i all ära var det och är, men nu känns det bättre tack och lov. Får knapra lite alvedon innan jag far iväg.
Jag får då ibland en gnolande värk i nedre delen av ryggen,
som gör att jag inte orkar eller vill sitta upp särskillt länge.

Hur är allt med dig?

Kramar!

http://abimopectore.bloggplatsen.se

 

Nettis

30 november 2009 17:35

Usch då, det lät inget vidare :-/ ! Men bra med lugnande, så hjärtat fick sakta ner lite. Skulle kunna tänka mig att det var en blandning av morfin och panikångest... Ryyys.
Kramis!

http://bunkerboende-nettisochmoses.bloggagratis.se

 

Ingrid

30 november 2009 17:36

Men fy vilken historia!!
Stackars ...
Hoppas att ni klarar er från magsjuka om det nu var det som börjat härja i er familj...
Det är bland det värsta jag vet i sjukdomsväg..
Det är så ihärdigt och man blir sååå slut både kroppsligt och mentalt..
kramar i mängder !
Håller tummarna för er!
Ingrid

http://iddeh.bloggplatsen.se

 

Leif

30 november 2009 22:36

Du ska då alltid...hm, Idag söver de inte om det inte behövs. Jag var i princip lokalbedövad och kunde samtala med narkossköterskan under operationen. Det skulle du också fixa Bea. Jag är pigg som en "mört" och hörde att "dotera " är bättre.

 

Leif

30 november 2009 22:44

Tack för besöket, det var görtrevligt! Jag har fått "kläm" på presenten (trots att det inte var en gummipuppen). - Du, nu läser du den boken...det blir förhör och kontroll, bara så du vet! Nädå, läs den med öppet sinne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...