Av söta bloggväninnan Nettis (Se länkar) har jag fått den stora äran att ta emot en award. Tusen Tack, Nettis! ;)

Jag lämnar den vidare till sju fina bloggvänner och vill på detta sätt tacka för att Ni skriver bra och tänkvärt och för att ni ger mig många sköna stunder framför datorn på kvällarna. Jag vill också tacka för Era kommentarer, de värmer! ;)

En award innebär naturligtvis heder, men också förpliktelser ;)

 Du som fått denna award uppmanas att göra följande:

A. Kopiera awarden.

B. Länka personen som har gett dig den.

C. Berätta sju fakta om dig själv.

D. Ge awarden till sju bloggare och länka till dem.

E. Lägg en kommentar i deras blogg om att de har något att hämta.

Nu kommer alltså sju fakta om Bea, från Beabloggar:

1. Min son kom till världen som en liten kanon. ;=) Jag krystade ut honom på mindre än tio minuter.

2. Jag har besökt förintelselägret Auschwitz och denna resa kommer för alltid att prägla mina värderingar.

3. Jag mår dåligt om jag inte får röra på mig en stund varje dag.

4. Jag har storlek Small på kläder, men 39 på skor (Står med andra ord stadigt på jorden;)

5. Jag är inte aktivt kristen, men kristdemokrat, och tror att vårt samhälle kommer att finna en stabil grund på våra varma värderingar.

6. Jag har friat till min man -inte tvärtom! :)

7. Jag är övertygad om att det vi ser i livet bara är toppen av ett isberg. Döden är inte slutet och vi är där vi är av en viss orsak.

Än en gång; Tack, Nettis för awarden! ;)

Förresten... De som fått min Award är: (Se länkar)

Alessandra, Viveca, Ingrid, Miracle, Tina, Dina och Elinor. 

 Dessa är de närmaste i min bloggvärld, förutom Gubbfan, och han är med all sannolikhet noll intresserad av dylika ting... ;)

Åter igen tyst i huset. En sovande familj; tid för eftertanke för mig. MIn familj kom för någon timme hem från LL-Arena med stora smail på sina läppar: FBK-seger! Själv är jag totalt oitresserad av hockey. Jag har aldrig varit det minsta intresserad av bollsporter över huvud taget. Jo, tennis. Jag spelade tennis som ung (eller man ska väl säga yngre...;)

När jag gick i skolan på det ljuva 80-talet var det mest bollsporter som gällde på gympatimmarna. Eftersom jag inte gillade detta, gillade jag inte heller gympa (idrott, som det heter nu). Det dröjde rätt lång tid innan jag insåg att jag faktiskt är intresserad av idrott. I min uppväxt har jag dansat, friidrottat, ridit och spelat tennis.

Jag har i princip alltid tränat på något sätt och mår dåligt om jag inte rör på mig. Det betyder alltså att jag faktiskt är idrottsintresserad (Nu kommer jag in på genusperspektivet igen; rår inte för det...) För mig som ung var idrott/gymnastik, som lektionerna hette då, synonyma med bollsporter, vilket jag var/är helt oitresserad av och som en följd av detta ingen större begåvning ;=)

Fotboll, bandy, hockey...liksom inte alls min grej. Basket minns jag också att vi ofta pysslade med. Och volleyboll. Vilken plåga för en som inte alls förstod syftet med att springa efter en boll!!! ;)

Det gläder mig att höra att gympa/idrottslektionerna ser annolunda ut nuförtiden. Idrott är ju så mycket mer än bara bollsporter; Uppmuntra också dessa intressen, ärade idrottslärare!!! Som jag uppfattat det är det också det ni gör.

Sov Gott i natt.