Trött är jag... En heldag på Tingvalla idag, kurs om betygsättning. Blev lite nostalgiskt när jag satt i aulan och såg ut över torget.

Där satt jag mången gång som gymnasist och svettades över prov och uppsatser. Minns hur otroligt stolt jag till sist jämte en rad av lika stolta klasskamrater, vitklädd lyssnade till rektorns avslutningstal. Hur tårarna slutligen bara trillade när vi äntligen fick sätta på oss dessa vita mössor till Prins Gustavs Sjung om studentens... Som vi hade kämpat, och nu låg hela livet ungt och hoppfullt framför oss.

För mig var studentdagen en stor dag. Vet inte om andra upplevt det likadant, men jag minns dagen med oändligt mycket glädje. Förhoppning, spirande livslust...

Och det känns ju som igår, fast så enormt mycket hunnit hända och förändras sedan den dagen.

Nu slog mig plötsligt en tanke ;=), något komiskt som några kollegor tänkte sig att göra med mig på hemvägen idag från kursen "Så att du har något att skriva om..." Jag sitter och skrattar här för mig själv, man har liksom inte roligare än man gör sig!!! ;)

Har förresten varit duktig idag igen och gympat. Men inte alls länge. Varför är jag så omotiverad?! Jag får liksom inte upp motivationen, det rätta tänket!!! Sitter bara här och jäser framför datorn, blä...

Grabben har inte somnat. Ska gå upp till honom.

Sov Gott, älskade vänner!