Idag har jag varit superduktig. Om jag får säga det själv och det tycker jag att jag får... Har skurat båda toaletterna, dammsugit hela huset, skurat golven i hela huset och dammtorkat.

Himla bra gjort, Bea! :=)

Problemet är bara att jag tror att jag tagit i lite för hårt.

Jag gjorde ingreppet förra onsdagen och skulle inte bära och stå i på ca 10 dagar, enligt rekommendationer. Jag har inte burit något tyngre än dammsugaren från neder- till övervåning (sedan fick Mannen bära ner den igen, när det väl slog mig att jag gjort något jag egentligen inte borde...) men jag har nu ont på höger sida inuti mig (så att säga) så det måste ha varit på höger sida de skar... Skiiit!!!

Det är svårt det här, för ett popcorn-barn (härlig term fråm en föreläsare jag lyssnade till för ett par veckor sedan om betygssättning) som jag att hålla mig i stillhet.

Men men... känner fortfarande en diffus värk på höger sida i min kropp; Åååå, får väl ta det superlugnt imorgon. Det är så svårt det här, att veta: hur mycket kan/får jag bära, utan att jag gör fel mot min kropp? Vill ju självklart att såret skall läka snabbt och fint, men jag kan ju inte bara sitta och glysa upp i taket heller.

God kväll, på Er, alla bloggfior och Nissar!

Sov sött i natt!!! :=))

Oj, vad timmen är sen, upptäckte jag just...

Hade jag någon röd tråd, tro, i det jag skrev nedan? Var det någon som uppfattade mina tankegångar? Var kanske lite otydlig...

Vad jag ville säga var, att för mig är det viktigt att som motpol till detta stressiga, "full-fräsliv" (som jag för övrigt också tycker hemskt mycket om) är det skönt att varva ner emellanåt. Och livsviktigt, tror jag.

Vi måste unna oss att att det lugnt ibland, bara vara...

Dottern & jag har haft filmkväll ikväll; jättemysigt... ;) Det fick bli en lite läskig en.

"Nördar" (citat Elli) alldeles för mycket framför datorn, Facebook är ju himla kul :=) Fast det kan bli så galet. Jag som är ett stort nöt vad gäller teknik, fick idag en hälsning sänd till mig "Friends forever", typ... av en söt väninna. Skulle sedan skicka denna hälsning vidare och när jag trodde att jag gjort det, upptäckte jag att jag råkat skicka den till helt fel personer... Ni vet, ytliga bekanta och några elever ;=// De måste ha uppfattat det hela som totalpatetiskt, men jag får väl bjussa på det ;-)

Ja, det kan verkligen bli dumt när man inte har skallen med sig, alltså...

Det slog mig för övrigt också att det här med Alla Hjärtans Dag-hälsningar kanske kan missuppfattas. Själv skickade jag en hel drös med Alla Hjärtanshälsningar på FB, till nästan hela adressboken, efter att själv ha fått ett gäng; som jag uppskattade väldigt mycket... <3

Sedan kom jag dock på att de kanske kan missuppfattas...

Jag har ett flertal manliga vänner och kamrater; pinsamt om någon av dem har missuppfattat mina hälsningar, med hjärtan och allt?! Eller, ännu värre, deras fruar; de kanske tror att jag stöter på deras män?!

Hjälp, så dumt det kan bli. Antar att man får vara försiktig, man vill ju inte såra någon i onödan...

Sov sött i natt!

Och nu vill jag ge Dig ett hjärta för att Du läst mitt inlägg utan att det skall missuppfattas;=))

Ha ha!!! ;=))

Bara skojade....

Här får Du ett på riktigt. ;)