Sommaren börjar gå mot sitt slut.

Är du redo för höstens alla prövningar? Själv älskar jag hösten. Inga problem för mig med rusk och mörker. Jag är nog mer en höst- än sommarmänniska, tror jag. Mycket pga att jag alltid tyckt om att jobba. "Arbetsdag är glädjedag" brukar en av mina grannar säga, och något ligger det faktiskt i det. Jag tycker om att vara i rörelse, började sommarjobba när jag var 14 som servitris och städerska på Statshotellet i Karlstad. Sedan tog jag jobb inom vården under tiden som jag pluggade till lärare. Jättegivande; kände att jag inte ville gå från skola till skola och aldrig ha sett något annat än ett klassrum. 

Jag tycker hemskt synd om de ungdomar idag, som möts av arbetslöshet när de är färdigpluggade. För visst ligger det en tjusning i att få tjäna sina egna stålar? Att veta att "dessa kronor har jag plockat från ryggen, jag är värd dem"...

Min mamma sa när jag var ung att "Allt, Bea; du någonsin kommer att vilja ha, kommer du att få kämpa för. Vill du tjäna pengar, får du "ta det från ryggen" (Det är hennes uttryck jag använder) Du kan inte räkna med att vinna en miljon på lotto. Du kommer att bli tvungen att skrapa ihop den själv med blod, svett och tårar."

Jag känner naturligtvis sympati för de som är sjuka eller arbetslösa. Jag vet måste kännas hemskt tufft och det är väl bara att vara tacksam för att man lever i ett "rikt" land. Att stänga någon ute är nog ingen lösning. Vem vet... en dag kan jag hamna där själv, sjukdomar drabbar oss alla och den dag det sker är man nog ganska tacksam över det välfärdssystem vi har.

Måste bara i rent utbildningssyfte lägga in ett nytt klipp... hm... vad sak det bli nu tro? Ja, det här blir passande:

&hl=sv_SE&fs=1&">