Har du något nyårslöfte?

Nytt år, nya möjligheter...

För mig lär det knappast finnas någon annan väg än upp, för den här hösten har då inte varit rolig. Inte direkt så man vaknat på morgonen och skrattat ihjäl sig.

Otäckt, egentligen, hur lite man vet om vad som komma skall. Det blir så uppenbart vid nyår, tycker jag. Vi stod samma sällskap vid samma plats som fjolåret och avfyrade raketer vid tolvslaget. Året som gått har sprungit iväg. Så otroligt snabbt har dessa tolv månader gått; ändå har så mycket hänt.

Står vi kvar på samma plats nästa nyårsafton, månn tro?

Det vet vi inget om. Vi får vara glada om vi får leva och ha hälsan. ;)

Min väninna ställde frågan till mig: "Har du något nyårslöfte?"

Det hade jag faktiskt inte, men jag kom på ett:

I år tänker jag bara bry mig om det som verkligen är viktigt.

Det finns så mycket "dret" som vi säger i Värmland, som man kan slösa kraft och energi på. Saker som i själva verket totalt saknar betydelse. Vad andra människor tycker och tänker till exempel. "Om jag säger si eller gör så, kanske folk tycker att jag är knepig."

Det är möjligt att de gör det. Men behöver jag bry mig?

Inte ett spår, så länge jag inte varit otrevlig.

Var snälla mot er själva i år!!! Det tänker jag vara! ;)

... tack för igår!

Tack för en mysig nyårsafton!

Gittis, Calle, Gull-Britt och Pappa!

;)

My history?

Man lär väl knappast hamna där man är utan anledning.

Jag är svensklärare; uppväxt med litteratur upp över öronen.

Min far är en beläst man. Vet inte om jag fått mitt namn efter en av västvärldens största författare: Dante Aligieri. Eller jaaa... jag är väl knappast döpt efter honom, utan eftar hans älskarinna:  Beatrice i "Divina Commedia"- Den gudomliga komedin.

Skulle gissa på att det inte är helt åt fanders. Eller?!

Det är så roligt att rota i sin egen historia...

Dante Alighieri föddes 1265 i stadsdelen San Pier Maggiore i Florens. Hans far, Alighiero di Bellincione Alighieri, var bankir. Hans mor, Berta eller Bella degli Abati, dog när han var knappt tio år.^[1] Datumet han föddes är något ovisst; han berättar själv att han föddes i tvillingarnas tecken, vilket leder till att han måste ha fötts mellan 21 maj och 21 juni. Han fick sannolikt sitt dopnamn Durante efter sin morfar, Durante degli Abati; Dante var ett smeknamn han själv tog sig. Fadern gifte om sig med Lapa Cialuffi, och fick barn i det nya äktenskapet.

När han var nio år träffade han sin musa, den åttaåriga Bice Portinari, som han kallade ”Beatrice”, den saliga. I artonårsåldern träffade han henne ofta, och hon blev hans sinnebild för kärleken. Kärleken han kände för henne skulle alltid förbli andlig, av det slag som Thomas av Aquino kallade amor amicitiae, kärlek för dess egen skull, enkel och vänskaplig. Efter att han några år senare visat intresse för en annan dam, ignorerade Beatrice honom, och han lovade då att han skulle dikta till hennes ära, så som ingen annan skrivit om en kvinna tidigare. Beatrice giftes bort med en bankir vid namn Simone dei Bardi, och hon dog redan 1290. 1293 uppfyllde han sitt löfte och skrev Vita nuova; det kallas ofta hans ungdomsverk.

Vid tolv års ålder trolovades han med Gemma Donati, och gifte sig senare med henne. De fick troligen tre söner och två döttrar.^[1] Två söner, Jacopo och Pietro, skulle senare gå till eftervärlden för sina kommentarer till faderns verk. Dante fick dessutom åtminstone en dotter, Antonia, som blev nunna i Ravenna och då antog namnet syster Beatrice.

Sov Sött; Alla ;)