Ojojojoj, vad jag skriver idag! Är uppenbarligen på skrivarhumör! :)

På yogan, där jag börjat träna går också ett antal f d kurskamrater från stresshanteringskursen jag gick i höstas. De är förvånade över hur snabbt mitt tillfrisknande skett, efter utmattningen jag fick i höstas, och vänner som de är: måna om mig, och rädda att allt gått för fort för mig.

Jag har (allt är relativt- och bakslag inträffar säkert;( ) rest mig ur det svarta jag upplevt på rekordtid. Många som råkar ut för utmattningar hamnar uppenbarligen i detta stadium i åratal. Och nu blir jag rädd själv; måste verkligen ta det lugnt...

Men jag må säga att det var svårt för mig, att falla under ytan under alltför lång tid. Jag har alldeles för många älskande och älskvärda människor omkring mig. Intelligenta, för övrigt. Fattar, liksom, vad det är frågan om;  full förståelse för hela situationen. Här vill jag först och främst nämna Gittis. Miraklet har också dragit ett jättestrå för mig. Och Lena. Underbara Lena- vad vore jag utan dig? Det finns några andra också, men de bloggar inte, så jag säger inget mer. Men en handfull personer har burit mig i höst. Med gemensam styrka. Det sägs att en fjärdedel av alla depressioner (min läkare ansåg förvisso inte att jag hade någon depression, men jag kan inte påstå att jag mått bra) slutar i självmord.

 Så j-a illa har jag mått!!!

 Jag hade gett upp gnistan, men den har kommit tillbaka. Och relativt fort. Jag antar att jag inte hade en suck. Inte en chans att ge upp livet. Det fanns för många själar omkring mig, som stöttat, genom allt det svarta. Och jag kan väl inte annat än säga att jag är en fruktanvärt lyckligt lottad människa. Nu kommer våren igen, och jag (eller Ni) har rest mig. Med lust och fägring stor.

All Värme till Alla Er som funnits där. :)

 

Miraklet

4 februari 2011 21:07

Åh vad fin du är!!
Kramar i massor till dig vackra människa!

Beatrice F Wik

4 februari 2011 22:39

Nämen, hjälp, vad glad för det jag blev, älskade vännen! ;) Och det jag sagt är sant. Kram

 

Gittis

5 februari 2011 22:17

Tackar tackar Bea !!!

Beatrice F Wik

5 februari 2011 22:53

Men så är det.
Gud, vad du har ställt upp för mig!
Love You.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...