På självaste Sweet Valentines day kommer jag att tänka på en annan högtid som vi importerat från andra sidan Atlanten: Halloween. Detta, om något, är väl en högtid man borde tycka illa om, men lustigt nog gör inte jag det. Blev lite upprörd, dock, för ett antal år sedan, när ett gäng ungdomar... ja... minns inte riktigt vad de gjorde... välte soptunnan och kastade ägg på min numera avlidne morbrors fönster, för att min morbror inte hade godis hemma att bjuda på. "Bus eller godis".

Minns i alla fall att jag skrev en insändare i vår morgontidning som fick värsta illustrationen i form av ett skelett!!! =)

Jag blev vid detta tillfälle upprörd över respektlösheten.

Men, efter det har jag inte haft några negativa upplevelser av Halloween. Barnen klär ut sig. Många har problem med detta, eftersom det rör sig om Döden. Kanske också av religiösa skäl.

Vissa upplever detta som jobbigt, med all respekt för att vi är olika.

Själv har jag alltid varit åt det "lite svarta hållet" med läggning att bli depressiv. Har inga alls problem att prata om vare sig döden, smärta eller svärta.

Tycker om skräckfilmer. Har alltid gjort, sedan jag var liten. Inte med blod och skit och avhuggna huvuden, utan mer år det psykologiska hållet.

Kanske inte ska kalla det skräck, då. Eller jooo. Älskade King som ung.

Hans filmer och böcker; Eldfödd, Carrie, Djurkyrkogården...

Poe. Härlig!

Mycket hellre det, i min värld. Än det söta på gränsen till sliskiga.

Sötma tills munnen klibbar ihop.

Nej. Inget för mig.

Jag önskar Er därute, trots allt, all Kärlek. Inte bara på Sweet Valentines day, utan imorgon, dagen därpå och alla andra dagar.

Min vän Ingrid skriver någonting klokt emellanåt på sin blogg. (Eller ja... hon skriver inte bara klokt emellanåt. Hon skriver alltid klokt! :) Men just de här orden jag läser då och då hos henne- emellanåt, tycker jag extra mycket om.

Underbara Ingrid. Jag citerar dig: Älska Alltid Lite För Mycket!

Sov Gott ;)