Jag har mina idéer, jag. Sedan många år tillbaka har jag känt för att tatuera mig. Men det har liksom aldrig blivit av. Nu har jag en kompis som har samma tanke, så vi har bestämt oss för att gå iväg och tatuera oss. =)

Kanske inte så vanligt att människor i 40-årsåldern tatuerar sig (åldersnoja?!- Maybe-but who cares?!) men det gör vi. Jag och min vän Staffan. (Han har godkänt att jag bloggar om honom, så det gör jag nu.)

Jag har haft problem med eksem bara. Kortisonbehandlar dem just nu, men det har inte skett någon jätteförbättring. Lyckligtvis har jag en läkartid på måndag. Funderar på att be om en remiss till en hudspecialist. Inte sjutton vill jag gå omkring med dessa fula märken som för övrigt kliar i sommar, när man ska dra på sig bikini och gå på stranden. Hm... undrar hur en tatuering rimmar med hudproblem...  ???!!!

Förmodligen är dessa, liksom det mesta i mitt liv just nu, orsakade av inre stress. Huden är ju vårt största organ; underligt vore det, om inte denna påverkades av vad som sker i vår kropp.

Nu hör det till saken att jag upplevt problem som är betydligt större, än några ynka prickar... men personer i min omgivning har uttalat "Fy, vad läskigt!!!" när jag visat dem, så det är väl bäst att göra någonting åt det! ;)

 Får se vad som händer med mina idèer. Och mina eksem...

Återkommer.

Sov Sött! :)

Ps... Nettis... det är du som fått mig att ändra stavningen på "exem". Till "eksem"... Guuud, så borta!!! :-)