Jag läste en debattartikel idag. Den är skriven av min pappa och publicerad i NWT fredagen den 8 april.
Jag tycker den är tänkvärd och för den därför vidare på min blogg (om du nu skulle ha missat den i NWT):
Öppet brev till företrädare för Karlstads kommun
Jag har tidigare i två insändare, 16 februari respektive 11 mars i år, begärt att Karlstads kommun skall redovisa kostnaderna för Ikeas etablering här i Karlstad. Det jag finner mest irriterande, och som samtidigt bekräftar det jag påskiner, är att kommunen låter företrädare för exempelvis teknik och fastighetsförvaltningen besvara insändare i NWT 6 dagar efter publicering i tidningen. (Ljus kan skapa en trygghet, NWT 16/3; Rätt och fel om utvecklingen, NWT 21/3)) Varför vill man då inte besvara min insändare?
Den uppenbara brist på svarsvilja som kommunen visar, oberoende av om majoriteten vid tillfället för beslutet att skänka bort 75 miljoner till en redan då rik man var socialdemokratisk eller borgerlig, stärker mig i den uppfattning jag framför här nedan.
Karlstads kommun har skänkt bort 75 miljoner kronor till en redan rik man! Som stöd för denna anklagelse anför jag följande: Kostnaden för Karlstads kommun angående Ikeas etablering här i Karlstad skulle enligt NWT komma att sluta på cirka 75 miljoner kronor. Denna kostnad berodde på att stora mängder berg måste tas bort från den tomt som Ikea ville bygga sitt varuhus på.
Genom detta beslut så fråntog kommunen våra skolelever rätten till en bra eller bättre undervisning. Genom detta beslut så fråntog vår kommun våra åldringar rätten till god omvårdnad. Genom detta beslut så fråntog vår kommun de ekonomiskt svaga grupperna rätten till större ekonomisk trygghet. Om jag inte missminner mig alltför mycket så är detta just de tre områden som en kommun skall ägna sig åt.
Varför tycker jag så? Jo, titta på följande enkla exempel. Räknar man på en kostnad av 75 miljoner för kommunen så får man ungefär följande siffror: Invånare i Karlstads kommun är cirka 85 000 totalt. Av dessa kan vi säga att runt 30 procent inte här räknas som skattebetalare då de flesta är i någon form av utbildning. Alltså återstår ungefär 60 000 personer som alltså har betalt cirka 1 250 kronor per capita av sina inbetalade kommunala skattepengar. Förhoppningsvis betalade Ikea ett antal miljoner för tomten och det exakta beloppet redovisar förhoppningsvis någon av kommunens företrädare för oss. Den siffran förändrar dock inte saken i sig då vi vanliga kommuninvånare får betala för den tomtmark vi tycker oss behöva och vill köpa av kommunen.
Vidare, om man utgår ifrån att ett vårdbiträde eller grundskolelärare har en lön på cirka 25 000 kronor i månaden så blir den direkta lönekostnaden ungefär detta belopp multiplicerat med 1,5, den totala årskostnaden blir alltså cirka 457 000 kronor. Vi avrundar till 450 000 i enkelhetens namn. 75 miljoner dividerat med 450 000 blir således 167 årsanställda vårdbiträden eller lärare. När det gäller försörjningsstöd så blir antalet berörda flera gånger större.
Alltså har vi Karlstadsbor överfört ett belopp motsvarande lönekostnaden för 167 årsanställda vårdbiträden/lärare till en av Sveriges absolut rikaste män. En man som dessutom inte vill ha sin koncern skriven i vårt, och sitt, hemland pågrund av skattetekniska skäl.
Denne man, eller rättare hans bolag/stiftelse, betalade dessutom, enligt NWT 29/8 2008, 187 000 kronor till 15 eller 18 fastighetsägare i närområdet för att de, jag citerar tidningen, skulle hålla tyst och inte överklaga planen. Vårt tidigare kommunalråd Håkan Holm (S) menade i samma artikel rent generellt att det här med överklaganden sätter sina spår i tillväxttakten.
Jag tror inte att alltför många av tidningens läsare tycker att jag är småaktig som skriver följande: Jag vill ha tillbaka mina 1 250 kronor! Jag vill absolut inte ge så mycket pengar till en redan mycket rik man/stiftelse. Jag ger dem mycket, mycket hellre till den personal som jag tror kommer att ta hand om mig om några år. Jag ger dem mycket hellre till barn- och ungdomsförvaltningen som kan betala för många extra lärare på skolan på Kronoparken eller någon annanstans i kommunen. Och jag ger dem mycket hellre till socialförvaltningen för att de skall få större resurser till att förse de verkligt behövande med mer ekonomiskt stöd och/eller bostäder för de hemlösa som vi så lätt glömmer att vi har. Jag ger dem hellre till den avdelning på barn och ungdom som skulle kunna ordna någon kolloverksamhet någonstans för de barn som så önskar i sommar.
Vad säger ni om detta, ni företrädare för Karlstads kommun?
Lennart Wik
Vålberg
