Barnen åker upp till sin farmor och farfar i Dalarna ett par dagar- och jag har verkligen MASSOR att göra under tiden.

Lustig jag är... tycker alltid att jag har MASSOR att göra; tom när jag har lov, tydligen. Till vårterminen börjar jag ju plugga också; måste verkligen finna ett sätt att strukturera upp min vardag, så att det flyter på. Det gäller att vara effektiv. Och så måste man lära sig att prioritera. Säga nej och välja bort.

Ungarna får ta del av hushållsarbetet mer-en punkt. Maka mig ur sängen tidigt på helgmorgnarna- en annan. Vad kan jag göra mer- tro? Hmm. Inte skjuta upp saker. Ta tag i dem med en gång.

Det var ett rent h-vete det där med min sjukskrivning. Jag tappade greppet om vardagen totalt. Ja, jag var ju förvisso sjuk, så jag var ju tvungen att bli sjukskriven, men det där med att ta sig tillbaka till vardagslivet- det var en j-a kamp. Från att ha legat raklång till att ha självförtroende nog att tycka sig klara av vardagens alla bestyr var verkligen ingen barnlek. Men nu har jag ju tagit mig genom den där långa vägen tillbaka, varit helfrisk, kry och pigg i ett halvår...

Ja, det borde vara tillräckligt för att förstå att jag klarar av det.

2012 var ett hemskt underligt år för mig- jag tvingades upp till kamp i ett slag jag aldrig någonsin trott att jag skulle få strida. På något- om möjligt ännu underligare- sätt fick jag kraft och vann över demonerna. Fattar inte, över huvud taget alls, hur jag bar mig åt, men vi människor är allt bra starka varelser emellanåt. När nyårsaftonen 2012 gick över i nyårsdagen 2013 stod jag verkligen många mil, rent själsligt, ifrån den plats jag befunnit mig bara ett år tidigare.

Nu ligger ett helt oskrivet ark framför oss igen. 2013.

Nu väntar nya fighter, svårigheter, nya människor och många nya glada skratt.

Må det bli ett bra år, det här!!!