Usch vad mitt humör varit lågt idag.

Kan ha hormonella förklaringar.

All energi blåste bara bort...

Ikväll ska jag försöka masa mig i säng tidigt.

Får bara tugga i mig att prinsessan på ärten som inte kan sova för att det ligger en ärta längst ner under alla dunbolster, aldrig kommer att bli räddad av en riddare på en vit springare.

Prinsessan på ärten får istället bita i det sura äpplet och pallra sig upp ur sängen och kavla upp ärmarna.

Prinsessan på ärten kan inte förvänta sig att någon annan ska ro hennes båt. Det händer bara i sagor.

Min mamma sa en gång att "Allt du någonsin kommer att vilja ha i livet, kommer du att få jobba för. Det är sanningen om livet, Bea."

Min mamma sa mycket klokt.

Fast visst är det skönt att få klaga ibland. Inte låtsas att allt är en dans på rosor hela tiden.

Och jag måste bara sova tidigt ikväll.

Jag är så trött, så bedövande trött. Inte klar än med alla "måsten".

Har tagit alla prover som finns, och det verkar inte finnas någon kroppslig förklaring till min trötthet.

Fast jag sov ju dåligt inatt. Det är väl därför. Och kanske, just nu, min luftvägsinfektion.

Värre var det när jag konstant hade sömnstörningar. När barnen var små.

Var så trött, så jag somnade mitt i ett samtal med mamma ute på hennes altan. Hon var helt chockad...

Jag är så innerligt trött på att vara trött.

E-N-E-R-G-I-K-I-C-K NU!!!

Kan det inte komma någon riddare på en vit springare snart och bara ta hand om mig? ;(

Låta mig få slippa ro, hela tiden?

Bläääää.... Men tack Gode Gud i alla fall för kaffet. Mitt svarta guld.

Är man ensam mamma så är man.