Dagens Citat:                                                        

         

 "Jag gick aldrig... 

  så här långt

-bara för att ge upp."

Jag är så innerligt trött på insnöade individer.

Det har jag sagt förr: Är det något jag aldrig kommer att kunna förstå mig på, så är det rasism.

Vet Du om att alla människor har fördomar?

Det är våra små hjärnors sätt att hantera världen; det skulle bli på tok för rörigt om vi inte hade några som helst fördomar.

Vi har ett behov av att sortera våra intryck. Vi lägger dem sedan i lådor.

För dem som inte använder den där lilla hjärnan vi fått, så överdrivet mycket, kan fördomarna ta över.

Vi ifrågasätter inte; tänker inte efter, utan följer den där instinket rätt av. Generaliserar och drar alla som liknar varandra över en kam. Att ifrågasätta, sätta sig emot kan faktiskt ibland vara ganska sunt.

Det kan vara väldigt jobbigt. Det är därför vi så ofta skippar den biten. Tar den enkla vägen. Vill så klart inte vara obekväm. Men ibland är det nödvändigt.

Sådana människor som vågar sätta ner foten och trampa till när det gnisslar är definitivt människor jag beundrar.

Det goda motsats är nämligen inte det onda. 

Motsatsen till det goda är det godas tystnad.

Jag bor i Karlstads sörsta stadsdel. Kronoparken. Det finns många olika delar av Kronoparken: flera radhusområden, ett höghusområde och ett villaområde. I höghusområdet, precis tvärs över gatan, från mitt område, bor det mest studenter; hyrorna är billiga och universitetet ligger nära, så det är passande. Sedan bor där väldigt många invandrare. Vet inte varför de hamnat just här, men så är det.

Tack vare att det bor så många invandrare i höghusområdet är det många som talar illa om Kronoparken, om HELA Kronoparken för övrigt. Man tror att det är ett farligt ghetto, typ.

Vet inte hur många öknamn Kronoparken fått: "Persisika Viken", "Knivoparken" m fl, m fl 

I radhusområdet där jag bor, finns många barnfamiljer. En och en annan invandrare också. Men det är ett lugnt område. I höghusområdet bor många med utändsk bakgrund. De flesta är hur skötsamma som helst, ser dem på Coop och de är helt vanliga människor. Fast med svartare hår och mörkare hudfärg. Flera av dem har jag mött så ofta att vi börjat hälsa på varandra.

"Hualigen, va? Hur kan man prata med "svartingar?""

Vad är egentligen problemet?

-"Att de är kriminella."

Jag minns inte hur stor siffran är, men jag sticker inte under stolen med att siffran för kriminella personer i relation till antalet personer i stort är större än hos svenskar. Detta försvarar ÄNDÅ inte min syn på invandrare "som kriminella". Jag kan ju inte ta ansvar för vad andra grönögda personer från Värmland gör. Det spelar ingen roll om tusen grönögda värmlänningar är kriminella. Du har ingen rätt att döma mig i alla fall. Jag är ju inte kriminell.

Min vädjan idag:

SLUTA DRA ALLA ÖVER EN KAM!

Sluta döma folk Du inte känner!

Själv råkade jag ut för en lustig fördom en gång då jag pratade ytligt med en människa (kompis kompis, typ) som jag träffade på en konsert.

Jag jobbade på den tiden som gymnasielärare, vilket han sa rakt ut att han tyckte var konstigt.

"Vad är det för konstigt med det?" undrade jag.

"Du ser ju ut som en bimbo" fick jag till svar.

Kortkort och högklackat.

Så kan man kanske inte gå omkring om man är gymnasielärare, för då kopplar det inte i alla skallar.

Det blir virrigt för dem, om de inte är vana att tänka, när de sorterar in folk i fack. Och de kanske inte har så rysligt många fack att placera människorna i.

"Jag kanske ser korkad ut, men du ÄR det ju, på riktigt, du..." tänkte jag.

Fast jag sade inget. Jag gick bara därifrån.

... Inte klar, men jag måste sluta nu. Återkommer och tar med all sannolikhet upp tråden igen.