;-) Jag fick lite tid "senare ikväll".

Ska nu fortsätta på nedanstående tråd.

Jag började skriva om djurens liv, som jag fått lite insyn i tack vare mina katter; jag har levt med flera kattfamiljer, då jag haft flera kullar ungar. Ibland liknar de oss människor, ibland inte.

Jag skulle skriva att jag aldrig sett någon katt skada en unge. De kan fräsa och bli sura och trötta på dem, men de skadar dem aldrig.

Det där är ett otäckt drag, som bara finns hos hos sjuka människor.

Ja, jag drar det så långt så jag kallar detta drag "sjukt."

Att slå "nedåt" av ren djävulskap.

(Jag pratar inte om rovdjur nu, katter som tar möss ex.vis, utan något helt annat.)

Fall där det är rent uppenbart vem som är starkast (det är alltså inte två pojkar som mäter styrka eller två tjurar som fightas om ledarrrollen, eller två brottare i samma viktklass) men där det försiggår elakheter i alla fall.

Män som slår kvinnor t ex. Så j-a sjukt! Eller utövar psykisk misshandel, för att han själv har dålig självkänsla. Det rör ju sig alltid om det. Enda anledningen jag har att trycka ner Dig, är att jag inbillar mig att om jag trycker ner Dig, blir jag ju själv rätt ok i jämförelse.

Saken är bara att det är ett spel där ingen vinner. Ingen vinner på att trycka ner en annan människa. Det är så destruktivt så det finns inte ord. För bägge parter. Bättre att söka professionell hjälp, om man känner att man mår så dåligt så man måste trycka ner annan person. För när man börjar ge sig på en annan människa, vare sig det är fysiskt eller psykiskt- är man i behov av professionell hjälp. Det är inte friskt att bete sig på det viset. Inte naturligt. Det är inte friskt att trycka ner sin fru, vare sig med knytnäven eller med ord. Det är RIKTIGT FEGA män, som ger sig på kvinnor.

Bättre att skilja sig då, om man nu tycker att hon är så värdelös.

Alternativt slå ett barn.

Vuxna människor, som inte kan hantera sin ilska på annat sätt. Som tappar behärskningen totalt på en unge. Fy f-n.

Folk som gör illa försvarslösa djur- utan syfte, inte för att fiska eller jaga, utan bara för att.

Tjuvar som inte bara plockar för sig, utan dessutom passar på att få utlopp för sina aggressioner.

Missförstå mig rätt, men syftet med att plocka på sig pengar kan jag förstå. Och springa därifrån. Men att börja sparka och ha sig på den som redan ligger är ju bara äckligt.

Vidrigt, grisigt och äckligt!!! Urk till alla som sparkar på den svagare!

Till den som slår eller spottar på en försvarslös. Det är inte naturligt att bete sig på detta vis!!!

Blir Du vittne till något dylikt: REAGERA! Det är din PLIKT, ditt ansvar, som människa.

Jag hade en poäng i det jag skrev nedan (om djurens värld) men denna sortens skrivande gör jag inte enligt konstens alla regler; ni vet... med ett fantastiskt upplägg, röd tråd, laugh, cry, wait... och hela faderullan. Så jag kom aldrig till poängen. (Dit tänker jag däremot komma nedan.)

Nej, jag bara skriver- för avkoppling. Sedan säljer jag noveller emellanåt och jag undervisar ju i svenska- och då måste man ju göra allt riktigt, genom tänkt och korrekt, så klart. Därför riktigt NJUTER jag av att få bara skriva här. Huller om buller, helt utan poäng ibland, bara massa tjat mellan varven. Jag bara gör det för att jag tycker det är så j-a kul! :-)

Hahaha!!! Nu blev jag avbruten igen, inte sant det här!!! ;-)

Jag lovar att jag ska komma till poängen om bara ett litet tag. Fick besök nu...

Ps. Läs nedan som ovan!!! Måste göra ett nytt inlägg då jag blev avbruten och då blir det ovan!

Får se om jag får tid framåt sena kvällen eller imorgon till lite reflektioner.

Jag är så glad att jag får möjlighet att få en liten inblick i djurens värld, genom mina katter. I många fall märks vårt släktskap med djuren, ibland är det stor skillnad mellan hur vi och djuren beter oss/sig.

Fascinerande, i alla fall, att vi och djuren i många fall kan nå varandra, kommunicera, trots att vi inte alls talar samma språk. Jag har aldrig sett någon av mina katter skada en unge frivilligt. De kan fräsa till när de blir sura, men de gör dem aldrig illa. Surmusen Sotis har gått omkring och tjurat smått gentemot alla ungar vi haft (utom sina egna) men hon har aldrig på något vis skadat dem. Hon bara markerar att hon är sur emellanåt, och att hon är högst i rang i min lilla kattskara. Hon har utnämnt sig själv till kattboss, och de andra accapterar detta och de tycks gilla henne, även om hon är lite fräsig av sig.

Mimmi är "den duktiga flickan" som alltid gör som man säger, läser av tonfall och är allmänt gemytlig.

Dagge är den speciella, rätt-fram, tar för sig först av maten och vill alltid gosa, "knör" sig fram och vill vara med, vad man än gör. Om inte Sotis bestämmer att hon ska gosa just då, då fräser hon åt Dagge, så han får lomma iväg, medan hon tar plats bredvid någon av oss mänskliga varelser.

Fast hankatter är de som är mysigast att gosa med. De har "bäst konsistens" =) dvs kroppsmassan är tyngre och fastare på något vis än honkatternas, och därför lite mysigare att hålla i, tycker jag. De har väl större andel muskelmassa, antar jag. Honkatterna har mer "hull".

...Avbruten... Får återkomma.