Jag var på midnattsmässa i natt och både min dotter och jag tog emot nattvarden. I den heliga natten, som biskopen uttryckte det. Biskop Esbjörn Hagbergs predikan i Karlstad domkyrka var toppen att lyssna på och kyrkan var proppfull i det svarta ruskvädret.

Det finns få ställen jag känner mig så tillfreds och harmonisk i, som just i kyrkan. Jag blir trygg bara jag kommer in och känner atmosfären.

Jag har alltid trott på Något Större, men blir bara mer och mer klarsynt i min tro för varje år som går.

Bara att finnas till är så amazing... vad ska man säga på svenska... hittar inte rätt ord. Det är en gåva. Det är svårt och omöjligt ibland (citerar Lundell, nedan) och inte underbart hela tiden, men det är stort. "Och störst av allt är kärleken" - en gammal klyscha, men det är ju faktiskt så sant som det är sagt. Kärlekens kraft är så mäktig, så obeskrivligt stark.

Biskopen kom in på Nelson Mandela, på hans vilja till försoning... också på samma tema, han besvarade ont med gott.

Då har man ju vunnit, hur man än bär sig åt.

Den som har hat i sig, som är ute efter hämnd och att ge igen, står egentligen bara kvar i skiten och stampar. Att bära på ilska och hat är ju ett straff hårt nog i sig. Att vilja göra illa, göra skada. Mycket tragiskt.

Det är lätt att skriva fina ord om kärlek och hela faderullan. Frågan är bara hur man ska omvandla dessa till handling.

Min dotter har visat prov på att hon faktiskt lyckas.

Hon fick under sin grundskoletid en ny skinnjacka i födelsedagspresent. Hon glömde den kvar i skolans matsal och senare när hon hämtade den hade någon spottat i jackan, varpå min dotter naturligtvis blev ledsen. Hon har alltid haft lätt att få vänner och jag vet att hon är en sympatisk och omtyckt tjej, så jag var inte det minsta orolig för hennes vidkommande när hon kom hem med jackan. (Däremot var jag orolig för den stackars spottande ungen, men det var ju lyckligtvis inte mitt problem, i det läget.)

Jag reagreade dock på dotterns sätt att tackla situationen. Hon var ledsen och uppriktigt förvånad över det som hänt, men inte arg. Hon tyckte snarare synd om personen i fråga, som betedde sig så asocialt och destruktivt (fast hon använde kanske inte just de där orden- de orden förstod hon inte då) och undrade varför i hela fridens namn man ville göra så?!

Mycket underligt betéende, konstaterade vi båda. Sorgligt.

Vi gjorde noggrannt ren hennes nya skinnjacka så att den blev fräsch och fin igen, och sedan var det inte mer med det.

Mer än att min dotter hade vunnit över situationen.

Den som spottade i hennes skinnjacka hade ju bara gjort sig patetisk i hennes ögon.

Inte värd att ödsla någon ilska på. En då mycket ung Elli hade just visat att hon stod högre än så.

... hinner ej fortsätta nu... återkommer på samma intressanta tema när jag få tid.

På åter-hörande/seende/skrivande eller what ever man säger när man skriver.

Det här är min absoluta julfavorit.

En ung Lundell, lysande!

Julstöket är redan i full gång. En del kvar som ska fixas innan släktingarna kommer i eftermiddag.

Jag är på strålande humör trots att min kaffekokare pajade igår.

Som om inte det vore illa nog kokade jag sönder en fin stor salladsskål i mocron igår kväll också.

Jag har alltid kokat knäck på spisen, i kastrull och det brukar bli så bra, så.

Igår tänkte jag ta en liten genväg och kollade upp ett microrecept.

Det gick åt skogen och nu har jag en bränd sörja som kletat sig fast i slasken, ingen knäck till jul men en sönderkokad salladsskål.

Är jag inte alldeles amazing?

Tomtemor- på hög nivå.  

Men men...

Snart kommer änglarna att landa
Snart står morgonen i brand
Törs jag säga att vi har varandra
Törs du lägga kinden i min hand

Vi är människor och det är märkligt
och kanske svårt och omöjligt ibland
Var inte rädd för det som är verkligt
Fred och lugn i natt i männskoland
Fred och lugn i natt i männskoland

Ulf Lundell

"Det är något speciellt med kattmänniskor.

Kattmänniskor är egensinniga"

Lotta, världens bästa Lotta :)

Mimmi är nyinflyttad, i april- därav röran i bakgrunden =)

Hoppas alla har julefrid i stugorna!

Här städas det för fullt, lagas mat och graden av förväntan är hög i mina barns ögon!  

Den här tiden är himla mysig, trots stress och köphysteri...

(Det blir vad man gör det till)

Jag sänder en tanke, min värme, till alla ensamma människor, alla som saknar någon den här julen.

Och jag önskar vår Johans närmaste frid.

Jag tänker på alla ungar som inte har förväntan i ögonen, utan rädda för det som ska ske hemma, i samband med ledigheten. Alla ungar som inte är trygga när Tomten kommer, av en eller annan orsak.

I min värld är julen i första hand barnens högtid.

De här dagarna kan vi vuxna egocentriska jättebebisar gott lägga oss själva åt sidan.

 Med förhoppning on en God Jul!

22 december. Mitt i mörkaste mörka vintertiden (Det vände igår, om jag inte missminner mig helt)

För exakt ett år sedan var jag på konsert. Sabaton. Det var en lysande kväll (Se ovan.)

Idag har jag varit i kyrkan.

Riktigt trevligt att gå i kyrkan så här i juletid. Stämning och värme. Det får bli ett besök på midnattsmässan på julaftonsnatten också.

Ett år gammal bild på min dotter vid altaret.

Jag förstår inte denna aversion mot kyrkan, som tycks så utbredd.

Ilska mot att skolelever har avslutning i kyrkan med mera.

Jag är långt ifrån rasist, men tycker definitivt att vi gått till överdrift om vi skippar besök i kyrkan i skolan av hänsyn till elever med annan religion.

De som tror på annat sätt an vi kristna kan få jobba med annat just den här timmen, om själva kyrkobesöket tar emot.

(Jag säger det utan att se mig om axeln i rädsla över att någon tycker jag sagt något kränkande om elever med utländsk bakgrund. Det där har gått över styr, anser jag. Vi törs knappt hissa upp vår svenska flagga- hallå där inne i skallen?! Vi bor ju här och har svenska traditioner. Det betyder inte per automatik att vi kränker personer av utländsk härkomst.)

Fast jag undrar om det egentligen är det som är problemet?

Jag tror inte det.

"Kyrkan är tråkig" eller "Jag tror ändå inte på Gud" är vanligare argument.

Men vet Du vad?

Ingen tvingar Dig att tro på något.

Vi har religionsfrihet i det här landet, så du får tro på precis vad du vill.

Men trots sekularisering ligger kristendomen till grund för hela vårt västerländska sätt att tänka. Vår etik och moral, våra värderingar och vårt sätt att handla mot varandra vilar på den kristna tron. Det kan du inte komma ifrån. Kristendomen är en del av vårt kulturarv, vår historia och nog tror jag att du firar om två dagar. Jag tror knappast att den 24 december är en vanlig dag i ditt liv och nog tror jag att du har julledigt i slutet av december.

Våra lagar är för övrigt kraftigt förankrade i den kristna tron.

Så ett besök för skolbarnen i kyrkan vid jul, påsk och sommaravslutning är inte det minsta underligt.

Kyrkan är en del av vårt samhälle.

Sedan får du tvivla på Gud hur mycket du vill. Det är din sak.

Julstäming= Lundells "Snön faller- och vi med den"

"Threre is no substitute for experience"

okänd källa