Roligt men vanskligt.

Internet.

Skriver man som vi gör när vi bloggar måste vi så klart vara medvetna om att vem som helst kan läsa. Även om man skriver till en tänkt krets.

Jag skriver för att det uppfyller ett kreativt behov hos mig, ett skapandebehov som jag får utlopp för när jag skriver. Jag har alltid varit mer av en konstnärssjäl än en nine-to-five-fyrkantig-kontorsmänniska.

Jag vill väcka tankar och åsikter och då krävs det ibland att jag lämnar ut mig själv. Det är liksom en smäll jag får ta att det ibland blir öppenhjärtligt. Jag är fullt medveten om det och är inte ett dugg rädd för att andra ska se vart jag står och tycka på något annat sätt, kanske t o m tycka att jag är helt skruvad.

Å andra sidan finns det ingen anledning att läsa min blogg om man blir irriterad på mig, då kan man välja en annan blogg som inte stör ens välbefinnande. Det finns ju hur många bloggar som helst att läsa.

Men jag är, som sagt, fullt medveten om att jag lämnar ut mig själv och skriver om känsliga saker ibland (men det finns också mycket som jag inte skriver om och inte lämnar ut- det har Du ingen aning om, hehe=) och försöker skriva med försiktighet så att ingen annan än just jag själv blir utlämnad.

I alla fall... tillbaka till bilden: Nätet är roligt, men vanskligt. Det sägs att Facebook äger alla ens bilder, sedan har jag läst att så inte är fallet, det står ju en massa saker som man måste godkänna när man blir medlem, men jag är inte så juridiskt kunnig, så jag kan nog inte tolka det där på rätt sätt och väljer därför att inte uttala mig. Jag är inte ens medlem i Facebook och det är av helt andra skäl. Och Facebook äger mig veterligen även Instagram. Det kontot ska jag också avsluta, men jag är så otekninsk så jag vet inte hur man gör. =)) Trodde att jag avslutat det, men det visade sig att jag visst bara loggat ut. Hmmm, får be min son, tur att man har barn när man är så gammal och inte riktigt hänger med i svängarna! ;-)