Sitter och ser på Nanny på TV:n.

En kvinna som åker hem till familjer som barnuppfostrerska kan man säga, när det totalt gått över styr i familjen och med barnen.

Hjälp, säger jag bara! Hur det kan bli. Barn som blir monster pga att föräldern (oftast mor- pappor är generellt duktigare på det där) inte tagit kontrollen. Barnen styr.

Beter sig som grisar som tar i maten med händerna, sprutar vatten på mamma med vattenslang, är vakna halva natten, skriker, stökar och har sig.

Hmm... är rätt nöjd med mina=) när jag ser denna stackars ensamstående unga mamma. ;/

Ska se om Nannyn lyckas hjälpa dem... de kommer att bli Huliganer som tonåringar om de har sådana här problem som små.

Men problem i hemmet beror oftast på att den vuxne släppt kontrollen och det går att åtgärda.

Den vuxne ska tala om var skåpet ska stå, barn är skapta för det- de mår bra av det.

Likaså är tonåringar skapta för att ha regler. Det är inte tillåtet att röka och dricka alkohol, vara otrevlig mot vuxna eller kamrater eller strunta i skolan. Man kanske tror att det är "snällt" att vara kompis med ungen, men den blir bara förvirrad då.

Barnen blir trygga och välmående om den vuxne är vuxen. Det är så, det är varken elakt eller hårt. Sedan skriker aldrig jag ex.vis åt mina barn. (Däremot tycker jag att det är ok att som vuxen också få tappa tålamodet emellanåt, det dör inga ungar av.) Att skrika och skälla är inte detsamma som att ställa krav- och ha konsekvenser av olika typer av beteende. Det ska löna sig att bete sig bra. Att vara artig och säga "tack" en gång för mycket skadar ingen. Det kommer däremot att gynna ungen och ge den mycket i livet i framtiden om han eller hon fått en god uppfostran och kan bete sig fint. Eller i alla fall ok. Det, om något, tycker jag är detsamma som att vara en snäll förälder- på riktigt.

Ibland måste vi kvinnor tuffa till oss lite. Det mår ungarna enbart gott av.

Är det något jag kan sitta här och vara lite jäsigt besserwisser med, är det faktiskt ungar.

(Sedan är jag i många andra fall en stor vimsig virvelvind)  =))

Är det något enda bra jag gjort i livet- så är det forma mina barn. Mina och H:s barn (så klart), han har ju också varit med och format dem- och han har gjort det riktigt bra, tycker jag. Hård, många gånger, men det har ju hittills blivit så bra, sååå, så att vara lite hård mot ungarna ibland är inget de dör av, heller. Curling så till den milda grad att barnen till slut går sönder är hundra gånger värre. (Förvisso finns det grader i h-vetet, som en god vän brukade säga- och allt behöver inte vara svart eller vitt.)

"Du är inte bara en överlevare- du är en krigare.

Och oavsett vilken skit

som kommer att komma i din väg,

vet jag att du alltid

 kommer att vara starkare."

En vän