Alla dessa avbrott i vardagen i maj... gör så att man orkar med.

Läsårets mest hektiska månad. Mitt liv är indelat i läsår och teminer med jullov och sommarlov emellan. Så har det alltid varit. Jag har aldrig tagit mig ifrån skolans värld- blev kvar i denna kultur som andra människor nog kan uppfatta som rätt egen. Fast det förstår ju inte jag; jag är ju mitt i.

Mitt i betygsättning, utvecklingssamtal och nu i terminsslutet studieresor och mina timmar är indelade i lektioner. (Åtminstone till vardags... ;)  )

Skolans värld kanske är stelbent och en aning konservativ, men det är en trygg och ärlig värld, där man gör "som man säger".

En något präktig, men pålitlig kultur.

Jag är allergisk mot alla dessa muppar jag stött på, som säger en sak- men gör en annan.

Det är det värsta jag vet: Lova guld och gröna skogar utan att ens kunna uppfylla hälften.

Då är det väl ändå bättre att bara hålla klaffen stängd, inte så mycket begärt?

Men idag har jag vilodag- och det är så infernaliskt skönt.

Ju mer livet spinner på, desto mer välbehövlig är vilan. Jag märker det allt tydligare för varje år som går- och det är väl det som är att bli äldre... att lugna ner sig en smula.

Här skiner solen idag igen och jag ska ut och njuta av den uuuunderbart ljumma kvällen.