Å vilken fin midsommar vi fick, firade verkligen från morgon till kväll!

Sååå trevligt. Vi var bland annat på Gustaf Frödings barndomshem Alsters herrgård som ligger bara någon kilometer från mitt hem och det är så förtrollande vackert där att man nästan tappar andan.

Nykter midsommar (precis som du, Annie :) och det var så klart underbart att vakna tidigt, pigg och glad på midsommardagen, utan vare sig huvudvärk eller bakfylleångest. Tyvärr vaknade jag inte särskilt stark eftersom jag fortfarande inte är frisk från den segdragna förkylningen och just nu har jag en whiskeyröst som heter duga och jag ser ut som sju svåra år, även om jag inte gjort mig förtjänt av det. Lyckan bor inte i spriten (tyvärr- det vore hemskt enkelt, livet- om det vore så... bara att supa sig full och va glad) men faktiskt... just nu.. i detta spirande med hela sommaren framför mina fötter känner jag mig rätt lycklig över livet.

Ja, jag vet att det vänder nu efter midsommar, blir lite mörkare nu för varje dag som går- men min ledighet har inte börjat än, jag jobbar fortfarande en vecka till på sommarskola, så för mig känns sommaren ny och jag har den här barnsliga bubblande känslan i mig av att jag kan göra precis vad jag vill av den. Den kan regna bort, det vet jag ingenting om- men den känns fortfarande lite magisk... bara det här att ha tid över, få lite värme och ljus, slippa stressa och passa tider, få lite tid över att umgås med människor jag försakat för att jag helt enkelt inte hunnit med dem... Det känns bra.