God Morgon Bloggvärlden!

Karlstad har vaknat till en solig dag idag. Igår drog ett rejält åskväder fram. En bekant fick sin TV förstörd av blixten.

Det känns som det blåa i mig så sakta börjar släppa. Med fina människor omkring mig och motion som medicin kämpar jag mig tillbaka till normalläget.

Till er som vill läsa mina noveller måste jag säga att jag inte känner mig så bekväm än med att blotta mig så, offentligt. Men det kommer nog. Jag skriver under pseudonym i Hemmets Journal och Hemmets Veckotidning. Jag har det inte som något återkommende jobb utan jag brukar skriva lite när jag har lov och andan faller på, så jag får mitt arvode som frilansjournalist, som det kallas då. Jag har ingen journalistutbildning eller så, utan det är mest en rolig grej. Däremot har jag ju språkriktigheten med mig eftersom jag är svensklärare. Detta kan störa en del människor som meddelar sig till mig i skrift, en del tycker det är obekvämt att skriva till fröken svensklärare och tror att jag märker fel. Det är dock helt osant, jag tänker mycket sällan på hur andra brukar språket privat, om det så är bloggar, festinbjudningar, sms eller vad tusan som helst. Folk får skriva exakt som de vill, jag har inte för avsikt att gå in som en språkpolis och tala om hur det ska vara, så länge det inte rör sig om någon av mina elever. Jag skriver själv ofta meddelanden exempelvis i talspråk och jag har det som jobb att rätta vad eleverna skriver- och lära dem att skriva på rätt sätt, that's it.

 Ja älskar det i alla fall: Att få uttrycka mig i ord, både muntligt och skriftligt, jag är en ganska pratsam person också. Försöker nu mera tänka på att inte "ta över", som jag lätt gjort, i alla fall förr, innan jag reflekterade över det. Ganska vanlig yrkesskada i mitt jobb- man är van att hålla låda och så gör man det i alla möjliga sociala sammanhang, man tar på sig rollen att leda samtalet också när man inte har betalt för det, vilket ju blir galet. Har ett roligt minne från när jag gick i terapi för några år sedan, och terapeuten sa åt mig att det minsann var hans roll att leda och styra samtalet, inte min. Pinsamt.

Ja, just det... där kom det igen: Min vilja att berätta. Jag skulle egentligen tala om det här med mina noveller. Jag skulle skriva att de är plockade ur mitt eget liv, jag skriver om alldeles egna erfarenheter och jag vet inte om jag ännu är redo att öppna mig så pass mycket offentligt, det känns lite för utlämnande just nu. Men det kommer med all sannolikhet någon framöver.

Ha en toppendag alla fina bloggmänniskor! :)

 

anders wiklund

4 augusti 2014 07:49

Morgon pigg du är. Kul att komma hem efter en skön semester, att falla in i gamla vanor, läsa din blogg. Det märks att du har mer tid och energi över när du är ledig. dina inlägg får mera volym och djup. Hoppas det "blå" släpper. Ha en bra dag.

Beatrice F Wik

4 augusti 2014 08:26

Ibland, så... Fast jag kan vara helt dö på morgnarna med!
Tack snälla Anders, roligt att du läser och ha en fin dag du med! :)

 

Annie

4 augusti 2014 08:50

Hej fina!

Vad skönt att det "blåa" börjar släppa för dig :-)
Hoppas det släpper snart och det gör det vännen! <3 ibland tar det lte tid bara ...

Ja nu kom inte hela mitt svar med igen, när jag skulle svara på din kommentar, så typiskt! ;-)

Kul att du tittade in och delade med dig! :-)

Massor av kramar till dig!!<3

http://lifebyannie.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

4 augusti 2014 09:13

Hahah!!! =) Det är ju inte sant det här, att det blir så här för oss!

Jodå, jag är mycket bättre idag, blir en PW så här på morgonkvisten nu.

Kram söta du

 

luvcatz

5 augusti 2014 17:21

feeling blue är jobbigt men det är nog nödvändigt hos oss vissa nordbor o näre vänder orkar man mer än andra oftast....

Livet är det som händer medan du gör upp andra planer//John Lennon

http://www.luvcatz.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

5 augusti 2014 22:54

Kloka Lennon. =)

Så är det. Feeling blue. Drabbar kanske inte alla, en del är mer jämna i sinnet.
Det måste vara skönt att traska på, på en rak linje, men det är en amazing känsla för oss som "går ner" att komma upp igen.

Att plötsligt se alla färger tydligt klara och känna det sprudlande i livet. Dom stunderna vill jag inte va utan!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...