Hamnat på bloggar igen, sitter och ströläser nu sista lediga söndagen... med inlägg på inlägg över "dagens outfit".

Jag är lika intresserad av vad du har för outfit idag som du nog är av den här bilden, det här är min dags mest intressanta bild:

Hehe... men med den kan jag alltid göra något roligt! =)

Jag ska reta alla män, för att jag som kvinna för en enda gångs skull hittat något jag kan retas med.

Man är ju van att många gånger fått det kortare strået, kvinnor har mindre muskelmassa och mer underhudsfett osv osv, men vi blir sällan tunnhåriga med åren som män blir! Alltid något... Inte för att det gör mig något om män blir tunnhåriga, men jag vet att många klagar över det själva.

Ni kan få köpa löshår av mig... dyrt! :-)

Jag har har så mycket hår, så min frissa brukar fråga vad jag har för kosthållning, jag tar längre tid än vanliga kunder att klippa, och hon brukar få tunna ur det, annars får jag sådana här "dreads" som på bilden, som jag får borsta i hundra år för att få isär, det hela går på bara en dag. Alternativt klipper jag bara bort den tossen, som ovan, för det har bara trasslat ihop sig.

Förresten har jag ingen speciell kosthållning, jag bara har mycket hår.

Skandinaviskt hår är i vanliga fall ganska tunt, säger min lilla frissa, så det är därför jag ska starta den här verksamheten: Löshår för män!!! =)

Interesting inlägg eller hur?

Det är mitt svar på "dagens outfit".

Årets första söndag, eller om man ser det som jag: jullovets sista.

Lovet har gått extremt fort som vanligt.

Jag har en stor utmaning i att strukturera upp min vardag, nu när den kommer, så att jag frigör mer tid. Mer fritid. Mer tid att njuta. Träna och promenera. Jag mådde smått dåligt under höstterminen pga min konstanta tidsbrist. Jag är ensamstående mamma och jobbar heltid, pendlar 7 mil om dagen och dessutom jobbar jag som kontaktperson för kommunen. Kan tillägga att vi lärare har gott om lov, men vi betalar för dessa lov med 45-timmarsveckor under terminerna.

Den ekvationen är inte helt enkel att lösa alla gånger, men det har gått hittills. Och jag gillar att jobba. Jag mår som bäst när jag är i rörelse, det har jag alltid gjort. När jag blev utbränd för fyra och ett halvt år sedan... ja, tiden innan, upplevde jag det ironiskt nog som om det var på jobbet jag "vilade". Ett arbete är så enkelt på något vis. Jag kan min roll. Min roll som kvinna och människa är tusen gånger mer komplicerad än min yrkesroll. Det är svårt många gånger att vara människa, tycker jag. Mänskliga relationer... komplicerat.

Måste fundera ut något sätt bara, som gör allt enklare. (Är nu tillbaka i vardagsstrukturen),

Jag kommer att prioritera städning långt ner på listan, prioritera bort alla tillställningar jag inte vill gå på, ni vet en värdefull lördagkväll när man sitter på en fest man inte alls hade lust att gå på, bara för att man känt sig tvungen. Det känns smått misslyckat när tiden är så knapp.

Däremot kommer jag prioritera all form av umgänge med människor som ger mig energi, som lyfter mig. Energisugarna är bara att stryka med en gång. Barnen kommer alltid, som alltid, först. Sömnen är viktig- med ett liv i harmoni som villkor. Utan harmoni börjar sömnen strejka, så är det för mig. Och har jag inte fått sova tillräckligt tar mitt immunförsvar stryk. Så det gäller att skratta, leva och må så jäkla bra som det någonsin går- annars hamnar jag i den där trista cirkeln- där det ena drar ner det andra.

Nå väl... Vardagspusslet är ingen enkel sak, men jag har ju klarat det hittills, så det kommer nog gå bra denna terminen med. Bara man slappnar av och har riktigt jäkla kul emellanåt, så. :)