Jag har en mysig lördag kväll, bara hemma.

Det har varit full fräs med väninnorna flera helger i rad, förra helgen tjejfest och sedan nostalgikväll och det är sååå kul att komma ut och träffa folk men det är också välbehövligt att bara få vara,

Jag har en väninna som jag känt sedan många herrans år, vi gled ifrån varandra ett tag men så återfick vi kontakten för ett par månader sedan och sedan dess har vi blivit hur tighta som helst, vi pratar med varandra flera gånger dagligen och är varandras stöd i det mesta just för tillfället. Jag hämtar just nu min styrka hos den här väninnan och jag hoppas och tror att jag ger henne styrka med.

Vi pratade igår om hur det blivit så, hur vi plötsligt kommit varann så otroligt nära och konstaterade att det blir väl så när våra situationer påminner så om varann.

Så här hade jag inte förväntat mig att livet skulle bli faktiskt, så underliga vändningar det kan ta!

Människor man tror ska finnas vid ens sida för evigt- men som man förlorar av en eller annan anledning. Jag har förlorat en nära vän för en sjukdom, vilket naturligtvis känns tungt.

Och nya människor som dyker upp, ödet korsar människors vägar- men sedan är det upp till var och en att förvalta dessa kontakter. Besvikelse finns så klart över en del människor sätt att ta hand om relationer på olika plan, men det finns ingen anledning att haka upp sig på saker som känns negativa. Det vinner ingen på. Bättre blicka framåt och fokusera på det som känns bra! Det är i framtiden vi kommer att agera, det som skett har skett och går inte att förändra.

Hoppas Du som läser har en mysig kväll därute!

Sov Sött!

Upplevde något så otroligt häfigt under förmiddagen så jag måste bara berätta om det.

Underbara människor- må jag säga finns här och där.

Jag har pratat med en kvinna här, en härlig granne.

Idag tvättade jag. När jag skulle gå och hämta tvätten, hänga den osv, kom denna kvinna ut ur tvättstugan.

"Det ligger där uppe". På en hatthylla låg all min tvätt, torr och färdigvikt.

"Eeeeh???" Vad säger man?

Kvinnan hade torktumlat, jag var som vanligt sen att hämta... och vikt allt, lagt det i min stora väska.

"Tusen tack... vad ska jag säga?"

"Du... jag har uppfattat att du är lärare... Och jag förstår verkligen inte min sons matte... Det var så länge sen jag själv gick i skolan... Han har så svåra läxor"

Vilken grej! Klart vi byter tjänster! =)

Toppenidé, tycker jag!

Tar sonen emot min hjälp lär han snart ha ett tjusigt betyg i matte.