Jag har ett flertal vänner som har barnbarn. De finns ju de i min ålder som får barn nu med (40 plus) men det är ganska ovanligt och var och en väljer naturligtvis själv det som känns bäst för just henne/honom.

Jag var ju tidig jag, precis som min mamma. Hon blev mormor i min ålder (44 år, nästan som jag är nu.)

Konstigt det känns... när jag tänker efter, att jag nu är i ungefär samma ålder som min mamma var när hon kom och passade min dotter. Man tyckte att min blivit sååå vuxen då, när man själv blivit förälder och nu: vad är jag i så fall nu? Megavuxen?! Och jag minns många ju min egen mormor som passade mig; hon var ju så gammal i mina ögon så jag var ärligt talat rädd många gånger att hon bara skulle dö när vi var tillsammans. För att hon var så rysligt gammal, tyckte jag.

Usch, det är hemskt det där... att livet rusar så fort fram. Det är ju inte alls många år vi har att spendera i dessa kroppar. Jag är rätt långt ifrån en atlet, kort och lagd mer åt det runda hållet än det smala. Jag skulle kunna se alla möjliga fel med min kropp, men jag tycker faktiskt om den. Den funkar och jag är helt frisk- så jag är helt nöjd.

Jag har alltid varit sådan med, var inte pinnsmal som ung heller, men det har aldrig direkt stört mig. Jag tycker från hjärtat att det är vackert att människor ser olika ut- det är väl lite meningen att det ska vara så?

Det finns ingen mall.

Media kanske har skapat en mall- men den är inte förankrad i verkligheten. FATTAR NI DET NU, UNGA BRUDAR?!

Hoppas någon av dessa unga, som samtidigt läser (ja, jag vill inte nämna eller glömma någon särskild här... så jag tar det rätt allmänt) bloggar skrivna av unga kvinnor som ger tips på hur man kan äta bebismat ur burk för att bli mager- eventuellt häva i sig någon drog med- som påskyndar ämnesomsättningen. Så att man får en liten klädstorlek.

Jaja... strunt samma. Det var inte det jag skulle skriva om egentligen. Utan om att jag har flera vänner som fått barnbarn. Det ser jag verkligen fram emot! Jag skulle inte vilja ha egna små nya, men att få låna och sedan lämna tillbaka är ju inte så dumt. För ojojoj, vilket ansvar det är, föräldraskapet! Definitivt den största roll jag någonsin spelat, ingenting annat kommer i närheten på långa vägar.

Om jag får råda (bara ett råd- man behöver inte ta det till sig) så råder jag Dig att inte vänta för länge med att skaffa smått. Jag har vänner i min ålder som har småbarn och de är helt slutkörda- jag upplevde det inte riktigt så då, för jag var så ung när mina kom. Jag skulle ALDRIG vilja ha en bebis nu, snart 20 år efter att jag fött mitt första.

Men som sagt: Det där är upp till var och en, det är bara ett råd. Och bättre att få ett barn sent än aldrig- för barnen... Det är det bästa i livet, det. Tycker jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...