...är ett filmcitat. Filmer är bra för en vilande sjukling.

Ur Dirty Dancing, en av mina favoriter:

"Det finns inget som skrämmer mig mer än tanken på att gå ut ur det här rummet

och aldrig mer få känna det jag känner just nu"

💕💕💕💕💕💕💕💕💕💕💕💕💕💕💕💕

... På min nya padda. Jag har aldrig haft någon iPad tidigare, lånat sonens ibland men inte haft någon egen, som jag kommer att bära med mig jämt, tror jag. Den här känns ju bara toppen! Det är förvisso inte min padda egentligen heller, utan den tillhör Karlstad kommun, men jag fick den igår, sprillans ny, som ett jobbredskap. Och den här kommer jag verkligen ha nytta av i mot jobb, skönt att slippa dra med sig en stor dator fram och tillbaka!!!

Veckan som gått har varit kämpig. Nu vilar jag sju kvart i timmen.

Jag har nytt jobb och har bestämt mig för att ge allt jag har där, för det är ett himla bra jobb. därför sjukskriver jag mig inte om jag inte är död eller har någon smitta som är rent elak att föra vidare (typ magsjuka.) Jag har jobbat sjuk hela veckan, men äter antibiotika, så jag smittar inte och blev så glad när min närmaste kollega uppmärksammade detta innan vi tog helg igår." Du har inte visat med en min att du haft ont" sa hon "det har inte märkts alls".

Och det var ju härligt att höra för personligen avskyr jag människor som låter andra, helt oskyldiga, få lida för att personen i fråga själv mår dåligt.

Under söndagkvällen (helgen som gick) drabbades jag av smärta i kroppen och feber. Jag sammankopplade inte alls detta med ett sår jag hade på foten, utan drog bara på ett stort plåster på såret. Jag mådde allt sämre, blev hängigare men bet ihop och var glad.

Två dagar senare drog jag bort det stora plåstret och fick en chock. Mitt lilla sår hade växt där under, blivit jättestort och varigt, och det blödde och kom vätska från flera ställen på det infekterade området.

jag visade mitt läskiga sår för kontoristen på min skola, hon misstänkte stafylokocker och bad mig genast gå till närmaste vårdcentral, vilket jag lyckligtvis gjorde. För det var stafylokocker och jag fick penicillin och såret omlindat. Smärtan i såret och i min kropp är nu i princip borta men magen har pajat av penicillinet och jag är bara hängig.

Så jag vilar nu. Sju kvart i timmen.

Det är förresten svårare att upptäcka skrivfel på den här manicken, dessutom har jag ett rättstavningsporrande som går in... Så det är möjligt att ni får stå ut med en del stavfel här tills jag vänjer mig, kära läsare.🌞