Nyss hemkommen. Varvar ner, för att snart varva upp igen. Kattvakt två dagar, flyttkarl imorgon. Hur stor är sannolikheten att två av mina allra bästa vänninor flyttar på samma dag? Ganska liten. Men nu råkar det vara så. Imorgon. Ja, underligt. Och jag välkomnar min älskade väninna Lena hit upp till mitt lilla mysiga radhuslägenhetsområde:) På söndag är det luciafirande också, för Elli ; uppträdande med Norrstrands musikklasser. Vackert. Att rekommendera!

Denna helg är betygshelg också. När jag frågade mina kollegor vad de skulle hitta på i helgen blev svaren på många håll "rättning." Det kanske man inte vet, om man inte är lärare själv, att en rätt stor del av vårt arbete görs på hemmaplan. När jag fick min utmattning försökte de få mig att inte jobba hemma, de på mitt dåvarande jobb, men det gör mig inte ett skit, rent ut sagt. Jag har inget alls emot att krypa upp i soffan med ett gäng böcker medan de andra i familjen tittar på TV. Det är så individuellt det där, vad som sliter på människor... Mycket arbete under tidspress stör mig inte särskilt mycket heller. Däremot, om allt är en enda röra och man inte får någon struktur på saker och ting- usch, så jobbigt!!! Eller att inte bli sedd, inte lyssnad på. Att bli överkörd. Inte så roligt. När man försöker resonera och möts av en vägg, tvärsäker och orubblig. Ja, så har jag aldrig haft det på något jobb, men väl i privata relationer. Men nu lyser solen. :) Jag är bara glad för mina fina relationer för tillfället.

Hoppas bara jag får mina goda vänner att förstå att jag inte är intresserad av att bli ihopslagen med någon man jag inte själv utsett. Jag har flera goda vänner, som i välmening försöker få ihop mig med diverse män, vilket jag inte alls- uppenbarligen, är särskilt intresserad av. Fast jag vet att de menar så väl, och det är så gulligt tänkt. ;)

Men jag mår utmärkt där jag befinner mig just nu- och kärlek tänker jag knappast leta efter med lykta. När jag är där, är jag där. Inte en sekund innan. Jag känner mig priviligerad och stark, som har haft möjlighet att skilja mig; hade jag levt för hundra år sedan, hade det varit långt ifrån så här "enkelt" att ta sig ur ett äktenskap och pröva egna ben.

Ha en underbar freeeedag!!!

Vi har haft kalas för lilla mormor i helgen <3

Här är vi, kvinnor i tre generationer.

Fast det ser ut som det var ett rökparty=) Lite dimmigt.

Tack för idag!

Tack för att jag får lätta min börda. För att min far hjälper mig att bära den. För att jag tror jag håller på att få tillbaka min relation till min pappa. En relation som varit lite frostig ett tag, men som tycks ha tagit en ny vändning.

Tack för att jag kan ta emot kärlek igen- utan att känna mig ilsken.

Tack för att vännerna finns. De där små sakerna. Som att ett helt gäng började skiva gurka, tomater och bröd, när det var min tur att servera tisdagsfika och jag var upptagen i ett samtal. Tack för den värmen.

Tack för att jag är tillbaka i livet. Jag har sett hur det ser i h-vetet, tror jag. Jag har varit där nere och vänt. Men jag är tillbaka.

Tack för att jag har styrkan att ta mig över svårigheter.

Tack för att jag orkar kämpa. Tack för tårar som torkar och händerna som torkat dem.

Tack- som vanligt för mina underbara barn!

Tack för idag, tack för en alldeles vanlig dag!

- Med kärlek, så full av kärlek <3

Här kommer den på riktigt (Se inlägg nedan).

WOW!!! VAD MÄKTIGT!!!

Amazing Grace- Celtic Legends

Nästa helg är första advent.

Jag kände för att få lite stämning och sökte upp lite ljuv musik på You Tube. Amazing Grace. (Här: The Amazing grace Christmas house)

Låten börjar så underbart:

Amazing Grace

how sweet the sound

that saved a wretch like me

I once was lost

but now I'm found

Was blind, but now I see

Jättevackert. Jag blev alldeles tårögd när jag hörde texten.

Men så plötsligt... vet jag inte vad det blir!!! =)

Dorottdottdott!!!! ??? Hahaha!!!

Ja, den här måste du bara lyssna på, så himla lustig!!!

Jag vet inte om det är skämt eller allvar, på riktigt, alltså!! :-)

Vi är lite lustiga, tror jag, min älskade väninna Lotta och jag.

Jag väntar hem hennes exman idag. Han ska hjälpa mig med min diskmaskin, och naturligtvis får vi väl oss en trevlig pratstund. Jag åt middag med honom i lördags natt. Vi åt gott, han är jätteduktig på att laga mat. Och vi paratde. Sedan åkte jag hem. "Normala" människor skulle väl uppleva en dylik situation som lite underlig, men vi är inte "normala" människor. =)

-Ska du dejta mitt ex i helgen? skrattade Lotta igår.

-Ja, han kommer hem till mig, vill du följa med?

-Nej.

-Jag kan skicka mitt ex till dig? skojade jag.

-Nej, det är bra.

=)

Ja, konversationen måste ha låtit helrubbad, men Lottas ex har blivit en vän till mig med, inga konstigheter med det egentligen. Vi är ganska långt ifrån de där kontrollerande brudarna, Lotta och jag, som är livrädda att karlarna tittar åt annat håll; finns väl inget jobbigare än kvinnor som klistrar sig på sina karlar och måste kolla upp dem hela tiden.

Snälla nå'n... hittar han någon som är bättre för honom, är det väl så. Det är ju inget man kan göra något åt, absolut inte genom att binda fast honom. Eller?

Ha en fin dag!!! ;)