Sedan några år tillbaka försöker jag tona ner stora högtider. Ju mer uppstyltat, välförberett och...ska jag säga... uppblåst det blir, desto större risk att det blir platt fall, besvikelse. Varför blev det inte som jag hade tänkt mig?!

Kommer du ihåg millennieskiftet? Alla nedräkningar, förberedelser och jag vet inte allt inför denna ynka nyårsafton! I bekantskapskretsen planerades den in i minsta detalj; med glitter, värsta maten och värsta glamourfesten.

Allt detta gjorde mig anti. Min lilla familj bestående av mig själv, min man och snart treårig dotter beslutade oss därför för att bara va' hemma. Vi bjöd hem ett par vänner, åt lite mat, myste (eller vad heter mysa i imperfekt? mös???) och tittade på TV. Hur skönt som helst. Inga förväntningar. Bara lite lagom.

Sedan dess har jag fortsatt att fira olika högtider på det viset. Jättekul med stora glittriga fester, det tycker jag med. Men varför måste dessa fester alltid infalla just på högtidsdagarna? Är det inte bättre att själv välja ut ett passande datum, i så fall. Förvisso slog det mig just att jag nog inte är den som ställer till med värsta största glamourfesten. Har ännu inte fyllt fyra decennier, men när jag fyllde tre, var det bara de närmaste. När jag gifte mig likaså. Vi lade pengarna på en resa istället. Vet inte om jag har vänner som blivit besvikna för att jag aldrig "betalade igen" för deras bröllop, men man gifter ju sig ändå för sin och sin respektives skull, och inte för vännernas, hoppas jag!

Nåväl, höga förväntningar har jag alltså lärt mig, är dumt att ha. Eller åtminstone ibland lite orealistiskt. Bättre då att ta det lilla för det stora, istället för tvärtom. Nu är saken bara den att inför vår lilla semesterresa har jag nu lagt till med värsta förväntningarna...farlig sits... Afrika (ja, det är inte savann och Tanzania utan araber och Nordafrika, men i alla fall) Puh!

 En av mina bästa vänner anser att jag har för höga höga krav på saker och ting. "Sänk ribban, Bea. Det blir aldrig så där perfekt som du tror."

Kanske har hon rätt.

 

Gubbfan

17 juli 2009 12:36

I min generation skulle nog de flesta använda formen mös? Men så svårt egentligen med äldre böjningssätt och det nyare! Bara ingen svensklärare sätter bock i kanten utan accepterar båda sätten så går det nog bra.
Huvudsaken är att ordet inte ersätts av ett engelskt/amerikanskt ord. Kanske något för radioprogrammet "Språket" i P1?
Angående fester: De blir aldrig så bra om man "ställer till" med för stort.
Jag har själv just tackat nej till att närvara på en större bröllopsfest med 150 pers, mörkkostym och "hela baletten".
Jodå, visst skall jag titta på när prästen läser sina besvärjelser över brudparet (mycket nära band till bruden) men sedan blir stort alltid för stort och tillkrånglat.

Hoppas i alla fall att det blir trevligt i Afrika. Alla nya upplevelser är ju bra och lärorika, så det kan inte bli annat än lyckat på något sätt.
Vi förväntar oss små rapporter när ni väl är hemma igen.

http://Gubbfan.bloggagratis.se

 

Bea

17 juli 2009 13:29

Tack för det, Gubbfan! Sköt nu om alla myggor åt mig! ;)

http://Beabloggar

 

Ingrid

19 juli 2009 09:39

Vilken underbar blogg... jag kan inte annat göra än att hålla med... känns som rena hysterin med allt som Måste vara på ett särskillt sätt för att det ska räknas som RIKTIGT!! Är så trött på det själv, och många gånger har jag bojkottat i ren protest..
De senaste åren har jag varit vaken högst en gång över tolvslaget på nyår... bara en sådan sak är ju olaglig så det skriker om det!!

Hoppas att Du får en underbar semester!!!
Ser fram emot att läsa lite om den senare!!
Ta hand om dig och dina =)

Ingrid

http://iddeh

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...