Gubbfan ( se länkar) och jag befinner oss (se kommentarer) i en politisk diskussion. Politiska dikussioner i sig finner jag intressanta, men Gubbfan skrev något ännu mer intressant till mig: "Lär dina elever att se sig själva och sina medmänniskor som ett stort skämt!"

Det var bland det bästa jag hört!!! Hur trött blir jag inte på alla gravallvarliga människor, som inte (enligt min åsikt) har fattat hur stort livet verkligen är!!! De som måste "göra allt rätt" och som inte fattar att det finns någonting mer. Det finns någonting utöver vardagen, utöver alla "måsten." Faktiskt. Det finns skratt; det finns kärlek...

Men vissa individer, fastnar ju då i det som jag finner, knepiga tänk. Gravallvarliga. Tar sig själva på ett skrämmande allvar. Och finns det något i llivet som skrämmer mig; så är det den här typen av människor. Hjälp!!! Mina hjärnspöken!!!! =)