Hittade några goa ord av Malin Nederman (Facebook):

Oavsett vad du ger en kvinna, så vill hon ge dig något bättre.

Ger du henne en spermie, ger hon dig ett barn.

Ger du henne ett recept, så får du en måltid.

Ger du henne ett hus, så ger hon dig ett hem.

Ger du henne ett leende, så ger hon dig sitt hjärta.

Hon multiplicerar och förstorar allt du ger.

SÅ...om du ger henne skit, förvänta ett ton tillbaka! ;D

Läs och lär, Herrar!!! ;)

Måste bara visa upp det här. Poesi är ett av något som står mig allra närmast hjärtat. En av mina elever har skrivit följande (är helt säker på att hon kommer ta sig rätt långt i livet på skrivarvägen.) Hon har verkligen fått till det. Tycker jag.

Stolt lärare ;)

Håll i de vänner du har (apropå inlägget nedan).

Min dotter sa' någonting bra igår, minns faktiskt inte vad vi pratade om, men citatet var hemskt bra. Frågade henne varifrån hon fått detta. "Hört det i någon låt" blev svaret.

"Jag förlorade en diamant när jag var ute och letade efter stenar."

Kanske äger du en värdefull diamant? Men du fortsätter att leta stenar... Ett-tu-tre är diamanten förlorad. Så ta hand om det fina. För dessa värdefulla stenar är otroligt skira. På tok för lätta att krossa...

Sov Gott, Vänner.

Sparar allt det vackra i en liten ask, så att jag kan titta på det när det svajar till.

Detta fina kommer från min alldeles underbara vän, Miracle. Om Du bara visste hur mycket det värmer mig. Tack för att Du finns!!! ;)

Bea - Jag har defenetivt inte glömt dig heller! Du ger mig mycket med dina kommentarer, leenden och massor av värme.

Jag ska hålla dig hårt fast ändå varsamt, så du inte försvinner ifrån mig ;-)

Inte för att jag tror att du har tänkt tanken, men för säkerthetsskull.

Du är så fin Beatrice och jag vill inte förlora kontakten som vi har.

Massor, massor av varma kärleksfulla kramar sänder jag till er!   

Jag har inte fått något vettigt gjort alls idag efter jobbet. Eller jo... Jag har gjort varma mackor och handlat. Någon promenad blev inte av. Lena hade redan varit och tränat. Då hade ju en normalt funtad människa driftigt satt på sin gympaskorna och stegat iväg på egen hand.

Bea fastnade framför datorn... Sedan blev det för sent. Borde ha vikt tvätt. Blev inte av. Usch, vad lat jag är ibland. Måste fixa ihop ett gäng strumpor till dottern, bara, innan sovdags. Hon har slut i strumplådan:)

Måste säga det en gång till, som tröst till Dig, Ingrid: Har nu varit registrerad på Facebook i två dygn, tror jag. Och jag kan lugnt påstå att Facebook i jämförelse med detta skrivande inte ens kan sägas i samma mening. Det här är en helt annan femma. Här trivs jag bäst. So I won't leave you, my friends ;)

Det har varit kul att prova på detta fenomen som jag, trots påtryckning, länge resolut vägrat sätta mig in i. Mina bästa vänner (ingen nämnd, ingen glömd) harklar sig diskret när jag berättat vad jag hittat på (Så du är inte helt ensam, Ingrid!!!). Min man... har lovat att inte lämna ut honom på bloggen, men jag kan väl helt objektivt påstå att Facebook inte riktigt är hans grej.

Nu pratar jag inte om Facebook, utan jag associerar fritt, tänkte på min man-män i det stora hela. Är inte intelligens fruktansvärt attraktivt? Över lag tror jag att män till större del än vi kvinnor attraheras av det ögat ser?!

Vi kvinnor är ju rent estetiskt hemskt mycket vackrare än er män. Det måste jag säga att jag tycker. Kvinnor är vackra. Vet inte om jag kan använda samma ord om det manliga könet, men naturligtvis är ni hemskt attraktiva i alla fall. Men inte vackra.

Ni har andra attribut som attraherar. Personligen faller jag som sagt för intelligens, vilket har gynnat mina barns skolgång ;) Intelligens och kunskap står i mina ögon över så väl utséende som feta plånböcker, men så kanske bara en insnöad lärarinna talar?!

Intressant ämne...

Sov gott i natt, mina vänner.

Idag har jag lyckats strula till saker. Vill dock inte gå in på det på bloggen. Det är ingen världskatastrof, värre saker har inträffat i livet men jag blir bara så trött på mig själv ibland... Jag är dålig på struktur. Önskar att jag vore mera ordningssam. Tycker om struktur till viss del, men jag är en yvig människa.

Måste ut och promenera se'n. Kanske Lena följer med. Synd bara att det är Lena jag alltid ringer när jag är på dåligt humör. Hon får sedan muntra upp mig. Bra för mig, men den stackars människan får ju istället bära alla mina negativa energier. :( Å andra sidan bär jag med glädje hennes.) Hon är den bästa av vänner för mig.

Elli har varit på fiidrott och snart kommer hon hem. Hon kommer då att få en hel kasse med kläder från en gullig kollega och vän, efter hennes dotter. Då kan jag glädja mig åt hennes glädje. Nu blir det varma mackor till kvällsmat.

God kväll, Bloggvärlden ;)

Facebook har upptagit mitt intresse idag eftersom min grabb och jag varit dåliga. Har ju nyss registrerat mig (för ca ett dygn sedan tack vare "Dotra" och dra åt skogen, i år är man tonårsmorsa...)

Hmmm, vad tycker vi om detta konstaterande?

Jaa, jag har ju valt att ägna hela mitt vuxna liv åt att arbeta med tonåringar, och jag gillar det. Jag vet att hormonerna far som ett gehu i kroppen och ett-tu-tre kommer ett föga genomtänkt utbrott, men det är hemskt roligt att få vägleda dem ut i vuxenlivet. Jag gillar tonåringar, trots att situationen med dem inte alltid är helt enkel.

Fast det känns lite snopet att själv, plötsligt vara tonårsmamma. För det gick ju så fruktansvärt fort...

Nåväl. Tillbaka till det här med Facebook, som jag försökt sätta mig in i det senaste dygnet (och ännu inte riktigt till 100 % fattat hur det funkar, men så fruktansvärt svårt kan det väl ändå inte vara?!) Jaja. Trögtänkt är man ibland. Inte så mycket att göra åt saken. Jag lär mig...

Kan säga till Gull-Britt, Ingrid och fler som undrar; att Facebook kommer inte uppta så mycket av min bloggtid, mitt skrivande.

Upplever Fb som skitkul, med tanke på att jag nu fått kontakt med människor jag inte träffat på sisådär 20 år (gamla vänner) och jag kan säga att i det stora hela har det hittills varit positivt.

Men Facebook kan inte alls jämföras med bloggskrivandet. I bloggandet har jag en chans att reflektera, analysera och tänka till på ett djupare plan. Jag får utlopp för mitt skrivarbehov. Facebook är lite ytligare. Men kul det med! Dock må jag erkänna att i bloggandet finns det som står mig allra närmast hjärtat.

Sov sött i natt, go' vänner.

Tack för kommentaren, Susanne...

Ja, hualigen vad tiden går! Förstår att det verkar lite konstigt att jag plötsligt tar kontakt med dig nu, när vi inte setts på typ 20 år. Saken är den att jag just registrerat mig på Facebook, gamla Vålbergsvänner dök upp, och det ska bli så kul att ta del av era liv nu!!! Efter alla dessa år. Har inte hunnit sätta mig ner och kolla igenom vad ni pysslar med än. Men det kommer jag att göra.

Jätteroligt att återknyta gamla kontakter!

Ha det gott, alla!!!