Finns det något som slår den där sköna tröttheten som smyger sig på på fredagkvällen?

Tröttheten efter en jobbig, körig, rolig arbetsvecka.

Två dagars vila, myskväll framför TV:n, jag och Gabbe....

Älskade fine lille Gabbe <3

Med en spinnande katt i knäet, stearinljus på bordet, popcorn och coca cola.

Mys mys mys!!! :)

Och vi har hela helgen framför oss...

Två tusen åtta hundra kronor fattigare blev jag igår, på en liten grisblink :(

Mitt f-bannade nöt, jag får skylla mig själv. Åkte fast för fortkörning. Bara två kilometer i timmen från att mista körkortet, så jag hade tur, ändå. Vara utan körkort hade inte varit någon hit. Men ändå... det känns surt, fast det är väl bara att skärpa till sig i fortsättningen; det kan ju faktiskt gå värre än att man blir haffad av polisen.

Å jag min lilla väluppfostrade knäppgök kom på mig själv med att le och säga "tack" när polismannen gav mig fakturan.  Något mera kraftig reaktion måste han stött på!!! ;-)

Ha en skön helg!!!

Livet är inte lätt för någon av oss.

Varför skulle det vara det?

Vi måste vara uthålliga

och lita på oss själva.

Vi måste tro att vi passar för något

och att just detta också ska förverkligas

-vad det än kostar

-Marie Curie

... Och så lite Lundell...

Sov Sött!

Ooops; nu är semestern slut, vilket innebär att man måste öka tempot ganska rejält...

Jag är typen av människa som i princip aldrig har långtråkigt. Tvärtom- har alltid tyckt att det här med att få tiden att räcka till är en rätt komplicerad ekvation och nu när jobbet drar igång på allvar blir det till att öka gasen ganska rejält.

Natural born tidspotimist. Det finns så otroligt mycket man vill göra, men alldeles för lite tid!

Jag kan inte fatta att det finns människor som har svårt att få timmarna att gå, hur gör man då, liksom?!

Nå väl, det sägs att just tid är det enda givna vi har... det gäller bara att lägga den på rätt saker. :-)

Augusti är nystart!!!

För mig som är lärare innebär detta ett helt oskrivet läsår- ett nytt, vitt ark, som jag kan skriva precis vad jag vill på!

Jag får en ny klass, med nya prövningar och helt nya glada skratt.

Jag har en massa projekt på G på fritiden också. 

Får väl se vad det blir av alltihop; vill inte säga för mycket- har beslutat mig att ta en sak i taget; det går inte att göra allt på en gång, då slutar det förmodligen som en enda stor pannkaka- och det vill vi ju inte ha!!!

Får väl se om det blir mc-kort i höst, Laurence!!! ??? :-)

På tal om mc har jag varit ute och kört dressin- det blev inte så lyckat!!! Jag lyckades krocka med en bil, fick åka till akuten igår med nacksmärtor, var där hela kvällen... Fattar inte hur det kan ta så fruktansvärt lång tid!!! Jag blev röntgad, läkare skulle titta på bilder, allt med flera timmars mellanrum.

Jag hade i alla fall inte brutit något. :)

Nu ska jag ut och gå i skogen.

Bara jag och mina älskade stavar- jag har saknat dem några dagar när jag varit borta...

Kan för övrigt upplysa om att det dräller om kantareller- om Du nu lyckats undvika det. Var ute bara någon timme härom dagen och fick en halv kasse- så ljuvligt gott!!!

<3

Jag kom faktiskt igång med min novell. Började igår kväll och höll på i flera timmar in på nattakröken. Jag skriver bäst när det är lugnt och har man barn är detta lika med sen kväll... Trögt att komma igång, men sedan flöt det riktigt bra, har bara avslutningen kvar nu.

En till, lite kortare kvar att skriva innan veckan är slut, men jag har hela innehållet klart redan i skallen, så det ska bara ut i ord (vilket inte alltid är helt superenkelt, förvisso...) Men det ska nog gå vägen, får vi hoppas. :)

Hoppas ni har haft/har en fin sommar!

Själv har jag haft det helt underbart, må jag väl säga. Jag tror att jag haft den bästa sommaren på flera år.

Men den är inte slut än... Än väntar förhoppningsvis ett par soliga veckor innan hösten är här. Om vi har tur.

Nu ska jag ut och motionera.

Ha dä bäst!!! ;-)

...kära vänner och kamrater...

Jag har inte skrivit på två månader, tror jag. Först fick jag krångel med datorn (nu har jag en ny, egen- skönt!!!) och sedan fick jag krivkramp, antar jag... Så är det väl med allt. Man måste liksom hålla i det. Vanan finns bara för att man underhåller den. Och gör man det inte- är det ju ingen vana. 

Tvingades nu bryta vanan med anledning av att jag har ett skrivjobb som ska göras denna vecka. Fast jag har inte börjat än- och det är tisdag! :/

Men jag vet, att när jag väl kör igång, brukar det flyta på rätt bra. Så ikväll kör jag. Skriver bäst kvällstid när allt lugnat ner sig. Måste stänga av "världen" och gå in bara i det jag skriver. Ibland, när jag skrivit noveller har jag kört igång vid niotiden på kvällen och i princip blivit fast vid datorn. Inte kunnat slita mig. Vetat, att går jag där ifrån, är allt liksom förstört- tråden förlorad.

Allt har slutat med att jag kommit i säng först vid fyratiden på morgonen, men novellen är färdig... :-)

Som Ni vet är jag en natural born motståndare mot av form av ny teknik!!! ;-)

Det bara sitter i blodet.

För övrigt har jag rent allmänt börjat tröttna en smula på allt slit och släng.

Välkomnar retro-trenden. Miljötänk, återanvändning.

Det känns bra, liksom...

Min senaste "bedrift" är att jag ståndaktigt satt mig emot dessa knapplösa mobiltelefoner. Jag har under fem års tid stolt plockat fram min gamla, med knappar.

Varför ska jag byta ut den så länge den fungerar- uppfyller alla behov jag vill att den ska uppfylla?

Bara för att jag ser ut som en omodern nörd när jag plockar fram min medeltidsmobil istället för en ny?

Nej. Det motivet är inte starkt nog för mig.

Men- till slut måste också jag släppa. Nu har jag fått ärva en "modern" telefon av min dotter- hon har köpt en ny. Och jag må ju erkänna- att lite skojig är den där telefonen!!! :)

Fasen- man kan ju göra allt med den!!!

Så jag gör "allt" med den!!! ;-)

Fast ringer- det gör jag med den gamla!!! Den funkar ju fortfarande!

En sommarplåga fann jag i Ellis exmobil. Den är nog sedan förra sommaren, men den funkar ändå...

Svinga på!!! ;-)

Ps. Det har hänt att jag fått frågan- i samband med mitt skrivande (min blogg är ju kopplad till Facebook)- om jag har elever som vänner på Facebook. Svar: nej. Så länge de är mina elever, har jag dem inte på Facebook. Jag tänkte annorlunda på mitt förra jobb, med anledning av att de var äldre. De gick på gymnasiet och komvux.

För övrigt tror jag att jag skrivit tillräckligt länge, för att kunna det här med lagar och regler kring förtal osv, om vad som är lämpligt och inte- ja, hela faderullan- när man skriver offentligt.