Idag har vi varit på släktkalas. Tack så mycket, Gull-Britt & Pappa, det var verkligen trevligt. Träffade min faster som jag inte sett på hundra år, känns det som, men hon var sig lik. Det är så lustigt när man träffar släktingar som man inte sett på ett tag; man ser likheter med sig själv... min faster och jag har exakt samma ögonfärg, det känns lite grann som att titta in i sina egna ögon (själens spegel, som jag kallar det) när man pratar med henne. Vad gäller ens egna barn ser man ju likheter med sig själv hela tiden, men det blir som sagt lite speciellt när man ser bitar av sig själv i en människa som man inte sett på länge. Samma långsmala ansikte, samma tunna kroppsbyggnad... Gener, intressant.

Gittis, min moster, har jag alltid stått nära. Du och jag har säkerligen också många likheter, fast vi ses ju så ofta, så det är svårt att se dem. Vi låter likadant när vi pratar. I alla fall enligt Leif. När han hörde Gittis prata en gång, trodde han att det var jag. Vi lät så lika, tyckte han. Kommer du ihåg det, Leif?! Gör du förresten din läxa ;) och läser min blogg? Det måste du. Annars blir fröken Bea mycket besviken på dig, gamle polarn.

Jätteroligt också att Gull-Britt och Pappa har skaffat mig en "bror". Jag är ensambarn, men har fått mig en styvbror, Jan, en himla trevlig och sympatisk människa. Det känns som om vår släkt är så liten, mina barn har bara två kusiner, på sin pappas sida uppe i Dalarna. Detta är de lite sura på, en del har ju 20 kusiner, menar de. Jo, men jag kan inte göra så mycket åt det. "Bättre en fågel i handen än tio i skogen" sägs det ju förvisso.

Själv har jag heller inte särskilt många kusiner. Två på min mammas sida, som är mycket yngre än jag. När dessa var små var jag tonåring. Älskade att vara hos dessa och hjälpa till att ta hand om dem. Jag har badat dem, bytt blöjor, cyklat, lekt och dragit dem i vagnen. De är ju stora nu... har svårt att förstå vart tiden tar vägen. Bara att få hålla lille Johan i famnen var så mysigt. Nu är han 25 år...

Två kusiner på pappas sida ockå. De är i min ålder, men vi har inte umgåtts så mycket under vår uppväxt. En av dem kom förbi hos oss när jag var ung och bodde hemma. Jag var ensam hemma och plötsligt ringde det på dörren. Utanför stod en ung man i mc-ställ, två meter lång. "Är Lennart hemma"? (Min pappa).

"Neej". Den unge mannen började småprata och jag bjöd in honom på kaffe. Han var så bekant, men jag kunde inte inte placera honom, och det skulle låta så dumt att fråga "Vem är du egentilgen?" så jag lät bli och pratade på. Efter ett tag förstod jag att det var min kusin från Kristinehamn, som jag inte sett på länge, och han var så olikt sig. Vi var så unga och i unga år förändrar man sig ofta ganska mycket. Så jag kände faktiskt inte igen honom. Ja, det var lustigt. Ett råd, dock till unga tjejer: Det kanske inte är så intelligent att som jag, bjuda in två meter långa män i mc-ställ på kaffe om det plötsligt ringer på dörren och du är ensam hemma. I mitt fall var det en kusin. Men man vet ju aldrig...

 

Gull-Britt

13 september 2009 18:33

Det var mycket trevligt igår och att allihop kunde komma. Det är alltid roligt att träffa folk, som man inte sett på länge.
Eftersom Jan också är ett ensambarn så är det ju kul för honom att också fått en "syster" på äldre dar. För att inte tala om, allt som jag har fått.
Du får lägga dig tidigt och sova så gott i natt.
Kram på dig

 

Bea

13 september 2009 21:18

Det är kul att vi kan glädja varandra! Det är väl kanske det som är meningen med livet, att vara till glädje för andra människor?

http://Beabloggar.bloggagratis.se

 

Leif

18 september 2009 14:06

Jag ska bättra mig fröken!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...