Idag har vi varit kulturella så klockorna stannar, jag och mina barn.

Heldag på stan med besök på muséum och bibliotek och dessutom statyvandring ;) (Har naturligtvis hunnit shoppa, träffa gamla väninna C med son och käka mumsig lunch också... Ej heller, så klart att förglömma, vår goa Gittis:)

Ojojoj, så effektiva vi varit!!!

Gabriel läser lokalhistoria i skolan och detta är mitt specialintresse; skrev min B-uppsats på lärarutbildningen om Den stora branden i Karlstad den 2 juli 1865. Hela fem veckors heltidsstudier ägnade jag åt att leta reda på all fakta som någonsin gick att finna om denna brand, som ödelade nästan hela vår stad, och sedan skriva en uppsats om hela incidenten. Superspännande, i mina ögon...

Branden började hos en bagare på nuvarande Drottninggatan och spred sig (staden bestod ju till största delen av trähus på den tiden; tätt sammanbyggda, och brandkåren hade inte hunnit utvecklats till vad den är idag) alltså genom hela vår stad. Några byggnader/kvarter räddades; Almen bl a (ligger längs Klarälven, om någon värmlänning är intresserad av lokalhistoria skall du alltså bege dig till detta kvarter: Älvgatan: Här finns Karlstads äldsta hus).

 Också Biskopsgården (mitt emot vårdcentalen Gripen) räddades. Roliga rykten påstår att "Landshövdingen grät och bad (hans bostad brann ner) och biskopen svor och släckte"   ;=)

Måste säga att Gabriels lärare är otroligt kunniga och insatta, min son för övrigt fruktansvärt intresserad.

Han kunde i princip allt om branden, hur och var den börjat, vilka kvarter som räddats osv... Han har också läst om "Sola i Kallsta", servitrisen Eva Lisa som står staty längs älven vid Statshotellet. En sevitris har alltså gett upphov till begreppet. Hennes strålande humör. Ingenting annat.

Mycket intressant...

Domkyrkan och Tingvallagymnasiet, sett från Torget.

Statyn av "Sola i Kallsta"

Så här ser symbolen ut idag.

Älvgatan, kvarteret Almen.

Räddades undan branden 1865 och utgör därför Karlstads äldsta hus.