Har varit ute på långpromenad idag när solen lyst. Det är ju bara så ljuvligt att man kan börja komma ut ur sin bur igen, alltså. Jag har aldrig längtat så efter våren som i år. Har upplevt kylan som horribel, det är nästan så att man på allvar börjat fundera över att emigrera till sydligare breddgrader. Jag har verkligen känt mig instängd i denna kyla. Är ingen vintersportsmänniska, heller. Min bästa väninna har under sportlovet roat sig med skidåkning i fjällen; tyvärr är jag inte så intresserad av skidåkning. Har inte åkt slalom på 20 år, tror jag.

Däremot njuter jag av att det nu gått tillräckligt lång tid efter ingreppet, så att jag kan börja träna igen. Har inte vågat än, men jag tänkte köra ett lugnt pass imorgon.

När väninna L är borta saknar jag henne alltid. Typiskt att hon ska åka bort när man har sportlov också, och verkligen har tid att träffas... Har dock träffat "gamle" vän L i dagarna, och det var lika uppmuntrande som vanligt.

Nu blir det strykning innan lördagsmiddagen.

Ha en skön kväll, vänner. ;-)