Dags att gå iväg och rösta imorgon då.

Jag vill inte poströsta, tycker det är lite högtidligt att gå iväg på själva valdagen.

Vid förra valet bodda jag på ett annat ställe, i ett annat område. Mitt liv såg helt annorlunda ut då. Jag hade t o m en annan arbetsplats. Samma jobb, men en annan skola. Fast inte samma liv. Jag var gift och bodde i ett villaområde. Ett område där man efter alla år hunnit lära känna många och om inte annat bli bekant med en hel del. Ett litet idylliskt område- där jag aldrig var riktigt hemma.

Jag gillade inte kedjehusmentaliteten, trots att människorna var trevliga. Jag är alldeles för mycket av en ensamvarg, alldeles för egen av mig för att trivas med det där att alla helst ska göra allt samtidigt. Och vi umgicks mycket, kom varandra nära på gatan. Inget fel med det, de blev ju mina vänner, men jag gillade inte just den där typen av liv. Får jag inte bo i ett ensamt hus vid vattnet bor jag hellre i stan, där man är anonym.

Jag kan för tillfället inte bo exakt som jag vill, har två barn att ta hänsyn till. Men när de lämnat boet kommer mitt boende med all sannolikhet se helt annorlunda ut än idag. Jag undrar om jag någonsin kommer att gifta mig igen?

Den som lever får se. Jag vill gifta mig igen, fast inte direkt just nu... jag fattar inte varför en del har så bråttom- fast det är ju upp till var och en. En del hinner knappt låta skilsmässan gå igenom innan de plockar på sig en ring på nytt. Som om det brinner någonstans, brinner där ringen brukade sitta. Men det är ju inte min ensak, verkligen inte.

Jag vill verkligen inte komma mina grannar nära; bara hälsa artigt och sedan gå.

Stänga dörren till mitt. (En konsekvens av mitt jobb, tror jag. Jag har ett jobb med människor, mitt ibland människor, (mina ensamma sekunder på arbetstid är lätträkande) och får det där sociala tillfredsställt till stor del på jobbet. Som om inte det vore nog delar jag sju mil om dagen i bil med samåkande kollegor, dessutom. Sedan måste jag ju ha kraft att ge av min person till mina nära. Den sociala biten av livet är enormt energikrävande, men kan också ge en hel del- om man träffar "rätt" människor. Men jag tror ingen kan klandra mig när jag suktar efter den ljuvliga stillsamma ensamheten på ledig tid.)

Och nu bor jag i Karlstads största stadsdel så här känner man få. Ingen vet att jag är "läraren", som jag är i kommunen där jag jobbar. Efter många år i en liten kommun där man träffar många föräldrar varje år (och barn- så klart, som blir stora) är man föga anonym där. Det stör mig inte alls, eftersom jag åker därifrån på eftermiddagen- hem till mitt liv.

Men det här känns bra. Passar mig där jag är just nu.

Fyra år, en mandatperiod- och för mig ett nytt liv.

Härligt, jag känner verkligen att jag kommit närmare mig själv. Närmare den som är jag och inte den jag tror att andra förväntar sig att jag ska vara. Tänk att det skulle ta sådan tid!

 

luvcatz

13 september 2014 12:38

Så skönt att landa, eller hur

Jag är nära nu, mina barn är stora o en fågel kvar som ska flyga ut, kan knappt hålla mig till tåls

Tack för titten igår, ha en fin lördag

http://luvcatz.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

13 september 2014 16:12

Ja, skönt att bli äldre...

Å, du har bara en kvar?
Hahah, ja undrar vad det blir av oss då? Då blir vi väl hur jäkla egna som helst, går EXAKT våra egna vägar, ingen kvar att ta hänsyn till!!! =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...