Direktlänk till inlägg 4 januari 2015
Årets första söndag, eller om man ser det som jag: jullovets sista.
Lovet har gått extremt fort som vanligt.
Jag har en stor utmaning i att strukturera upp min vardag, nu när den kommer, så att jag frigör mer tid. Mer fritid. Mer tid att njuta. Träna och promenera. Jag mådde smått dåligt under höstterminen pga min konstanta tidsbrist. Jag är ensamstående mamma och jobbar heltid, pendlar 7 mil om dagen och dessutom jobbar jag som kontaktperson för kommunen. Kan tillägga att vi lärare har gott om lov, men vi betalar för dessa lov med 45-timmarsveckor under terminerna.
Den ekvationen är inte helt enkel att lösa alla gånger, men det har gått hittills. Och jag gillar att jobba. Jag mår som bäst när jag är i rörelse, det har jag alltid gjort. När jag blev utbränd för fyra och ett halvt år sedan... ja, tiden innan, upplevde jag det ironiskt nog som om det var på jobbet jag "vilade". Ett arbete är så enkelt på något vis. Jag kan min roll. Min roll som kvinna och människa är tusen gånger mer komplicerad än min yrkesroll. Det är svårt många gånger att vara människa, tycker jag. Mänskliga relationer... komplicerat.
Måste fundera ut något sätt bara, som gör allt enklare. (Är nu tillbaka i vardagsstrukturen),
Jag kommer att prioritera städning långt ner på listan, prioritera bort alla tillställningar jag inte vill gå på, ni vet en värdefull lördagkväll när man sitter på en fest man inte alls hade lust att gå på, bara för att man känt sig tvungen. Det känns smått misslyckat när tiden är så knapp.
Däremot kommer jag prioritera all form av umgänge med människor som ger mig energi, som lyfter mig. Energisugarna är bara att stryka med en gång. Barnen kommer alltid, som alltid, först. Sömnen är viktig- med ett liv i harmoni som villkor. Utan harmoni börjar sömnen strejka, så är det för mig. Och har jag inte fått sova tillräckligt tar mitt immunförsvar stryk. Så det gäller att skratta, leva och må så jäkla bra som det någonsin går- annars hamnar jag i den där trista cirkeln- där det ena drar ner det andra.
Nå väl... Vardagspusslet är ingen enkel sak, men jag har ju klarat det hittills, så det kommer nog gå bra denna terminen med. Bara man slappnar av och har riktigt jäkla kul emellanåt, så. :)
Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger. För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...
Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...
Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =) ...
Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen. Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på." ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | ||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 | 10 | 11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
18 | |||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 | 31 | ||||
|