Sitter och tittar på vackra Celine Dion (se inlägg nedan) och fascineras av  modellgången. Höga sylvassa klackar är det en konst att spatsera omkring i. Jag har vurpat vid ett flertal tillfällen ( är rätt klumpig över lag, tror jag!!! ;) och värst var nog när jag för många år sedan var ute och åt en avslutningsmiddag med hela mitt dåvarande kollegium på en krog i stan.

När maten kom, skulle jag gå och hämta något, minne ej vad, men jag minns vurpan desto tydligare: Plötsligt vek sig klacken på något vis under mig. Jag tappade balansen och låg på en sekund raklång på golvet.

En servitris skyndade fram: "Men snälla, lilla du, hur gick det?" och jag hastade ilsnabbt upp: "Må jag bara få försvinna". Fullt med folk på krogen, hela kollegiet vid bordet, och där ligger jag...

"Vad sjutton hände? Du bara försvann plötsligt. Och sedan lika snabbt upp igen!" sa en av mina vänner.

"Jovars. Jag jgorde väl det."

Måste vara tydlig med att tala om att jag vid det tillfället inte hade tittat för djupt ner i glaset. Kvällen hade för övrigt bara börjat. Jag kan vara så klumpig i alla fall.

;)

Just idag är det 10 år sedan min lille son kom till mig. Ärkeängeln Gabriel. Oro har han iband gett upphov till, ibland har han retat mitt tålamod till max, men framför allt har han skänkt oändligt mycket kärlek och lycka!!!

Jag är så lycklig över att få vara din mamma, min rågblonde, nordiske prins!

Förresten; Grattis också gamle Muppen! =)

Hoppas dagen varit bra!

Sov gott, alla!

Guldlåt och underbart sensuell kvinna med världens vackraste röst, tror jag nästan.

"Du är helt enkelt bäst. Bättre än alla de andra."

&hl=sv_SE&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="500" height="304">

Lars Winnerbäck väcker mig varje morgon (har hans musik som väckarklocka.) Detta är verkligen en av mina favvisar. Han är tamejf-n lika depressiv som jag!!! ;)

För ungefär ett år sedan såg jag honom här i Karlstad. Å, vad kul det var på konserten! Jag var där med två manliga vänner... haha.... jag hade köpt sittplatsbiljett och killarna ståplats, av misstag, men jag lurade vakterna och smet in till dem i alla fall. Det är ju roligare att lyssna till en konsert i sällskap, liksom... En annan kul grej: Jag behövde gå på toaletten, men kön till damernas var (som vanligt) megalång. Så en av kamraterna mina knuffade in mig på herrarnas: "Kom nu, Bea, så går vi. =)

Där stod de vid pissoaren och in kom jag. "Tjena!!!" ;)

Den här låten bara äääälskar jag. En av mina bästa väninnor tycker att den bara är "ååååööööööåååååååååå............" Superseg. Och att Winnerbäck är pretentiös.

Men det tykcer inte jag. Han är bra.

När min bloggs connection med Facebook försvinner, minskar mitt läsarantal radikalt. Det är alltså i huvudsak mina vänner som läser det jag nu skriver (några andra har för övrigt hittat hit på något vänster.)

Nu har den där förbindelsen plötsligt försvunnit ett par dagar. Så jag kollar nu.

&hl=sv_SE&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="500" height="304">

Jag snackar mycket, jag. Sitter för övrigt uppe, mitt i fredagsnatten och skriver... Vilken knäppfia! =)

Så jag ska inte säga så mycket om den här låten. Men jag tycker om den.

Usch... svårt det är!!!! ;(

Något lustigt var jag med om idag. Eller olustigt.

Jag tog för ett halvår sedan bort en bit av livmodertappen pga cellförändringar. (Vilken tur att dessa cellprover tas- kan jag ju säga, hade jag skippat detta  hade jag med all sannolikhet inom ett par år varit döende i livmoderhalscancer!!!)

Jag sköt verkligen upp det, pga av annat som jag förmodligen upplevde som "viktigare", eftersom "det naturligvis inte var något fel med mig." Och blev skitchockad när provsvaren kom och visade att jag hade cellförändringar. Nya prover; och ja.... de fanns där. Men nu är mina "fula områden" avlägsnade och jag hoppas att det inte kommer tillbaka!

"I vetenskapligt syfte" skrev jag i rubriken. Har man haft cellförändringar rekommenderas man att en gång var sjätte månad kontrollera situationen åter. Och jo, naturligtvis är det värt det!!!

Att hoppa upp i den där vidriga gynstolen är väl ingen höjdare, dock. Idag frågade min läkare om det var ok att en praktikant var med.

"Jaaa..." (Jag har ju själv haft en massa kandidater, och i vetenskapligt syfte har jag förkoppningsvis varit till nytta.)

In kom för övrigt två sköterskor.

Så fyra personer har idag stått och studerat de delar av mig som är allra mest intima. Jag vet att de inte bryr sig; det där gör de ju hela dagarna.... men det är ändå skitjobbigt.

Upp med ett mikroskop: "Här är det och det och där är livmodertappen."

Läkaren undervisade sin praktikant samtidigt som hon gjorde sitt jobb i mig.

Och alla frågor om sådant som bara är mitt.

Fast helt kliniskt, vetenskapligt.

Jag avskyr gynbesök!!! Avskyr, avskyr, avskyr!!! Tur att det är ett halvår kvar till nästa gång! Om det nu ser bra ut (vilket det förvisso verkade göra i mikroskopet. Men gör det inte det, enligt cellprovet, får de väl klippa av en bit till av min livmodertapp...)

Jaja... Idag har jag varit en docka för ett tag. Som gjort det här "i vetenskapligt syfte."

God Natt! ;)

Är på god väg att hitta tillbaka till livsglädjen igen, tror jag. Jag "går upp och ner" och nu är vägen på uppåtgående. :) Men jag har fått MYCKET stöttning för att ta mig hit.

Innan jag blir oseriös och flamsig, vill jag visa att jag inte enbart är sådan (då skulle jag väl knappast hamna i dessa svart tankar; så någon form av djup i min skalle besitter jag nog).

Det här är en gammal dikt jag en gång funnit hos min bloggvän Alessandra (Se länkar. Och just nu passar den in i mitt liv; så jag skriver den här.):

En natt hade en man en dröm. Han drömde att

han gick längs en strand tillsammans med Gud.

På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.

Han märkte att vid varje period i livet fanns

spår i sanden av två par fötter:

Det ena spåret var hans, det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde,

såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han

att många gånger under sin levnads vandring fanns

det bara ett par fotspår. Han märkte också att

detta inträffade under hans mest ensamma

och svåra perioder av sitt liv.

Han frågade Gud om detta, "Herre, du sa att du

aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen.

Men under de allra svåraste tiderna i mitt liv

har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå,

att du lämnade mig när jag behövde dig mest."

Herren svarade:

"Jag skulle aldrig lämna dig under

tider av prövningar och lidande.

När du bara såg ett par fotspår - då bar jag dig."

/ Okänd

Helt gudomligt. Tilll Er som funnits där:Tack!!!!

Och nu kommer min mindre seriösa sida fram. Varning, dock!!! Här är nivån superlåg, så att vi är högskoleutbildat folk med dessa idéer är väl mest underligt =) 

Eller också är det inte det. I mina ögon nästan tvärtom (men alla delar väl kanske inte mina åsikter;)

Jag har, som sagt humor på nivån Allan, och det är nog ofta det som räddar mig från att bli totalknäppp;)

Skall nu försöka att inte avslöja någon...

Dialog

Kollega X: "Var är kollega Y?"

Jag: "Ingen aning. Har letat överallt."

Kollega X: " Han kanske sitter och bajsar."

Ohhh, my Gosh!!!! Sååå oväntat svar; vilket är HÖJDEN av favoriter för mig. Jag älskar folk som gör något helt annat än det man först väntat sig. Som klarar av att hålla masken när man präktigt ställer frågor.

Skrattade åt det här halva kvällen igår och kunde helt enkelt inte få det "out of my mind" så idag när ytterligare en kollega kom och frågade efter kollega Y, lyckades jag faktiskt hålla masken.

"Har du sett kollega Y?"

"Jaaaa. Han skulle gå å bajse"

(På grov värmländska; så det blir ÄNNU knäppare!!! =)

ÅÅÅÅÅÅ!!!! Så kul!!!!

Att se det avlånga ansiktet, innan personen ifråga fattar att man skojar!!! =)

Nåväl. Imorgon är jag seriös och präktig igen. Slut med kiss- och bajshumor!!!

Och varning: Man bör kanske välja sin publik!!!

Lovar, för övrigt, på heder och samvete, go vänner- att jag inte säger så här om någon som inte kan ta situationen!!!! (Jag är inte helt livsfarlig att att umgås med. Men lite!!! ;)

Sov gottis!