Direktlänk till inlägg 25 december 2010
I höstas blev jag sjuk. Jag drabbades av en utmattning. Både min kropp och själ förändrades. Jag fick kroppsliga symptom: smärta- framför allt i huvudet, men även i magen. Och min själ förändrades (hjärnan lever knappast sitt eget liv; utan påverkas i allra högsta grad). Jag upplevde att jag tappade bort mig själv. Den som tidigare varit Bea, jag, fanns plötsligt inte längre.
Den glada, naiva och självsäkra tjejen var som bortblåst. Hon fanns inte längre, med all sin styrka- med lust och fägring stor. ;) Fruktansvärt otäckt! "Den enda Du verkligen kan lita på, är Dig själv."
Har du hört det uttrycket? Det har jag. Den stora frågan är bara vad man gör när man plötsligt inte längre har sin personlighet kvar.
En utmattning är inget statiskt tillstånd, och nu antar-hoppas jag, att jag är på väg tillbaka. Söker "gamla Bea" och hon kommer så sakteligen tillbaka till detta tomma skal. Men jag måste vara snäll mot henne. Hon tål inte att tuktas, pressas eller stressas - i alla fall inte för hårt eller under en längre tid. Då sticker hon.
"Hur känns det att gå in i väggen?"
"Hur känns det när allt blir svart?"
Den frågan har jag fått av vänner, och jag är tacksam för alla Er som vågar fråga rätt ut, för jag är inte typen som går och tiger. Jag förklarar gärna.
Det är olika, från person till person, har jag fått erfara efter att ha gått på stresshanteringskurs och träffat andra med utmattningssyndrom- mer eller mindre långt gångna.
En del bara känner att det blir tvärstopp- bara orkar inget mer. En del tar sig inte upp ur sängen, plötsligt, en morgon. För mig kom det långsamt. Jag fick migränattacker allt oftare och min mage slutade att fungera. Tappade livsgnistan. Uppsökte läkare för diverse enstaka symptom och fick tillfälliga mediciner, men när jag till slut berättade om helheten fick jag, som sagt, min diagnos. "Utbränd", som man sa förr.
Jag är svensklärare. Eller var- och kommer väl att bli igen. Älskar att skriva. En terapi för mig. Så tack för att Du läser. Och kom ihåg, Vänner: att jag inte skulle vara så här öppen på nätet om jag hade sekretess, eller upplevde allt som jobbigt. Jooo... jobbigt har det naturligtvis varit. Men jag har inga problem med att prata om det. Så Du får gärna prata!
Sov Gott i Natt ;)
Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger. För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...
Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...
Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =) ...
Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen. Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på." ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 | 9 | 10 |
11 | 12 | |||
13 | 14 |
15 |
16 |
17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 |
28 |
29 | 30 | 31 |
|||||
|