Min asociala sida (Se nedan); När jag är ute och lullar och går i min ensamhet- och bara njuter. I skogen här bakom mitt fönster. Som Tjuren Ferdinand- känner inte för att "leka med de andra barnen- utan vill bara SITTA UNDER MIN KORKEK OCH LUKTA på blommorna."

Som en riktig knäppgök.

Här samlar jag kraft och energi. Är- bara är. Laddar. Andas frisk luft. Får ro i min förvirrade skalle.

Jag är dock lite för oförsiktig med att inte stanna inne kvällstid... Ja, det bör man väl inte skriva offentligt (men det är ju ingen som vet VAR jag går.) Jag har blivit varnad- vet att brott sker. Jag har så svårt att tro på våldtäktsmän bara... Jag är bannemej mer rädd för spöken, för dem tror jag på!!! =) Hahaha!!! Vem i hela fridens namn skulle komma på att våldta en sådan här Mupp som är ute och lullar?!

Nej, usch... Med all respekt- det är egentligen inget att skoja om.

Fast en riktig Mupp är jag minsann. Emellanåt.  :-)

Det här med musik...

Vad otäckt det är att det kan framkalla så otroligt starka käslor. Väcker upp, liksom.

Jga älskade den här låten ett tag, men försökte just lyssna på den (har inte hört den på mer än ett halvår, säkert) och fy... Den ger mig kalla kårar.

Jag vill inte prata om det.

How you broke my heart.