Jag borde inte sitta här.

Borde städa lite istället. Lyckligtvis är det ingen som kommer och stjäl städningen för mig. Den är kvar tills imorgon. Eller ÄNNU längre, om jag så vill. Man behöver inte utnyttja varje sekund till max. Det går ändå. Men det är svårt, det här, tycker jag, med tiden. Tiden som alltid är för kort. Tiden som aldrig räcker till.

Konstigt resonemang, förvisso. Tid är ju det enda vi har. Vi har en massa tid- eller egentligen är det bara en grisblink, den här stunden vi går på jorden. Och så tycker vi att små saker är sååå enormt viktiga. Vi har konstiga proportioner ibland. Saker som man tycker är SUPERVÄSENTLIGA... vad spelar det för roll, liksom, egentligen?!

Om hundra år är allting glömt ändå. Om hundra år finns varken du eller jag. Det spelade ingen roll om jag städade idag eller om jag kommer att göra det imorgon- eller om jag till och med var så rebellisk så jag sparade skiten ända tills på fredag. Men VAD ÄR då viktigt? Man kan ju å andra sidan inte gå omkring och anse att allt i livet är oviktigt; då det ärndå är glömt om hundra år...

Jag vet vad som är viktigt för mig. Du vet säkert vad som är viktigt för Dig. Det gäller att inte blanda ihop det betydelsefulla med det som saknar betydelse, bara. För mig var det viktigt att få sätta mig ner med Elli i en och en halv timme under kvällen. Hjälpa henne med läxan. Prata med henne, skratta tillsammans.

Det sägs att en förälder i genomsnitt pratar med sitt barn i tio minuter per dag. ???!!! 

Jag hoppas att det inte stämmer. I så fall har vi MYCKET skeva proportioner på saker och ting. Tycker jag. Dygnet har 24 timmar. Lika för alla.

"Och om hundra år är det glömt alltihop."

 

Gubbfan

10 april 2013 22:44

Nja, jag vet inte om allt är glömt om hundra år.
Du skriver en del, det blir inte glömt.
Du påverkar en massa människor med vad du gör och säger. Dina barn och deras barn kommer att ha kvar minnen direkt eller indirekt av vad du gjort och/eller sagt.
Samma med dina elever.
Vare sig du vill eller ej så sätter du spår.
En del spår kanske syns tydligt, en del spår finns bara där.

Det är kanske en av anledningarna till att vi måste engagera oss i så mycket i stället för i en massa trams som vi överöses med från medierna.

Äsch det här blev grumligt.

När jag nu är inne på medier och sådant. Jag såg en fantastisk film häromkvällen: Berättelsen om Pi.
Jag tror att du skulle uppskatta den.
Dina barn helt säkert
Den kanske finns som DVD att köpa eller hyra?

http://Gubbfan.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

10 april 2013 23:13

Jooo... man sätter spår. Det är det som är så häftigt med pedagogik tycker jag. Att man kan få prägla de små liven. Vare sig det är ungar, katter eller... jag vet inte vad mer jag fostrar.
Tack för filmtipset! Jag litar på ditt goda omdöme, Gubbfan, så den kommer jag nog att se! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...