Relationer är ett intressant och svårt ämne.

Jag jobbar med människor (att vara lärare är långtifrån bara undervisning), mänskliga relationer är en del av min vardag- så jag borde vara proffs. Men jag har insett att mänskliga relationer är bland det svåraste som finns.

Jag lyssnade på låttipset (se kommentarer, Allan Edwall) och smålog för mig själv när jag lyssnade på det där med "två ska man allt va" och när man är det, "då ska man va fri". =)

Jag skriver nu inte om egna erfarenheter, jag har valt att inte skriva så mycket om egna relationer pga att andra människor så klart är inblandade i "relationer" (annars kallas det ju så klart inte relationer) utan det jag skriver är rent allmänt. Utifrån vad jag läser, hör, ser, ja... Osv.

Relationer som avslutas och påbörjas.

Jag skrev i inlägget (där jag fick kommentaren, se ovan) om att jag är skild. Och en skilsmässa är aldrig enkel. Den kan vara mer eller mindre svår beroende på olika omständigheter, men det är aldrig en komisk historia. Man skrattar inte ihjäl sig.

Jag har dock ett råd att ge. Jag avråder starkt från skilsmässa om barn är inblandade, men har man kommit till vägs ände kan det ändå bli till en konstruktiv lösning- under förutsättning att båda föräldrarna är mentalt vuxna, jag menar då att man bör vara vuxen rent tankemässigt och inte stoppa in barnen i skottgluggen. Det är inte lätt om man är f-bannad, men det är nödvändigt om vill ha barn som mår ok. Och det vill man ju. Man vill ju inte låta ungarna lida för att man själv är omogen, det är ju inte deras fel.

Har man nu kommit dithän (nu kommer jag faktiskt berätta om något ur min egen historia, men det rör bara mig själv och de råd jag fått, då jag själv gått i terapi i samband med ett uppbrott, så det kvittar om jag drar upp dem offentligt, det är ju enbart råd) att det bara inte går att reparera- och om man vill få till ett någotsånär lyckligt efter-skilsmässan-liv: Gå inte om du inte är säker på att relationen verkligen är död. Jag menar då: Gå inte för någon annans skull, utan för att Du verkligen är säker på att Du vill avsluta relationen.

Det är lätt att inbilla sig att man är förälskad i någon helt ny männsika bara för att äktenskapet börjar trassla, men man bör aldrig lämna för att kasta sig in i något nytt. Det blir sällan som man tänkt sig pga att hela situationen ändras så drastiskt efter en skilsmässa med sorg hos ungar, släktingar, uppslitningar åt alla håll och den situation man hade innan är plötsligt inte så blingblingrosa när den grå tisdagsmorgonen kommer och Prinsen på Springaren (som skulle rädda en ur hela situationen som det trassliga äktenskapet innebar) kommer upp morgonsur ur sängen i trasig pyjamas och rapar vitlök. (Puh... vilken megamening...)

När spänningen har lagt sig (vilket den gör) och man inte har något att bygga på annat än en förälskelse man egentligen inte lärt känna (för det kan man inte-  inte på "rätt" sätt om man parallellkör två relationer. Det är dessutom fegt och oärligt), är risken stor att man vaknar upp ur ett rus som egentligen inte var verkligheten- och då mår man inte bra. Alla former av verklighetsflykter har ett gemensamt: De tar slut, man kan inte leva i ett rus för evigt, verkligheten kommer ikapp, och då kommer alltid en bitter baksmälla.

Så kort och gott från mig: Skilj Dig inte om Du inte är beredd att leva ensam- i alla fall ett tag.

Finna Dig själv, må bra och bli trygg i den Du är. 

Sedan kan man börja bygga en relation, när man är på stadig grund. Det blir bara besvikelse annars. Så tror i alla fall jag. Men viktigast av allt: Bygg, bygg och bygg i första hand på den man eller kvinna du har barn med. Den personen kommer alltid att vara en av de viktigaste personerna i ditt liv, vad du än känner. Barnen har skapat ett band du aldrig någonsin kommer att kunna klippa helt, hur trött du än är på den andra föräldern.

 

Annie

8 februari 2014 13:07

Riktigt klokt och bra inlägg tycker jag! Ja att finna sig själv igen är otroligt viktigt efter en separation .. har själv varit i den sitsen för många år sen och då var jag tvungen att hitta tillbaka till mig själv igen! Och då ville jag vara singel .. sen efter några år hittade jag prinsen ;-)

Ha en fin helg ;-)
Kram!

http://Lifebyannie.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

8 februari 2014 13:38

Det låter helt fantastiskt, Annie! =)
Kram på dig.

 

luvcatz

8 februari 2014 15:54

Sanna ord fina du! Jag tror jag hoppade in i ny relation för tidigt efter min skilsmässa o nu efter fem!!!! jävla år har jag varit singel snart ett år o hittat mig själv.... Det här med relationer är inte lätt :/

Åh tack :)

Ja bra livförsäkring med riktiga däck, man ska inte tumma på säkerheten.

ha en fin lördag :)

http://luvcatz.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

8 februari 2014 16:16

Hahah, vad rolig du är, "fem jävla år"!!! ;-)
Han kommer, ska du se, det är jag 110 % säker på!

Men jag känner igen det där, man blir ju så f-bannat kräsen också med åren, jag tar verkligen inte vem som helst, man vill ju inte gå ur askan i elden å sen sitta fast i ett nytt förhållande som blivit fel- IGEN!!!=)

Detsamma Luvcatz!!!

 

Anders Wiklund

8 februari 2014 19:22

Tack för det bästa inlägget, vilken visdom, verkligen huvet på spiken. Det är lätt att förstå när du skriver, men ack så svårt att leva efter. svårt att inse vad man gör när man är mitt uppe i det. I backspegeln är ens aggerande inte så ädelt och vackert alltid. Att träffa en ny, fast känslorna för exet fortfarande spökar. Man hoppas att en ny ska läka sitt sårade hjärta, man är inte mer än människa. Hur ska man gå vidare när man lider, börja knarka kanske?? Just nu är jag nöjd med att vara själv, men periodvis känns det inte som jag är en riktig, värdig människa som ensamstående, då är det lätt att bli desperat.

Beatrice F Wik

8 februari 2014 20:54

Och tack för din kommentar! :)

Jag vet att det är svårt att leva som man bör. Lätt att säga/skriva, men jag har själv inte alltid levt efter "boken".
Jag är inte så präktig som jag låter, haha!!! =)
Men- om jag ska ge ett råd till Någon därute som är grön är det detta råd jag ger.

Det är lustigt det där, jag tror att män över lag är mer rädda för ensamhet än kvinnor. I alla fall är det så med dem jag pratar med.
Oftast är mannen snabbare att träffa en ny kvinna o oftast är det kvinnan som väljer att avsluta en relation.

Själv hade jag så otroligt mycket att reda ut med mig själv efter skilsmässan, så att hoppa på ett nytt tåg i det läget hade inte varit bra för någon.

 

pellep

8 februari 2014 21:57

Jag vill bara säg:
Tack för din underbara blogg.
mvh Pelle.

http://www.pellep,bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

8 februari 2014 23:25

Vad gulligt sagt! :)
Tack själv för att du läser!
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...