Senaste inläggen

Av Beatrice F Wik - 18 januari 2011 23:02


Ååå, associationer...

Har haft kontakt med min bloggvän Gubbfan idag (Se länkar) och kommit in på ämnet Ondska med anledning av att Gubbfan skrev om Jan Guillou. Innan jag kommer in på själva associationen, vill jag bara kort kommentera Guillou. Jag kan bara inte med att ens läsa hans böcker. Har sett filmen Ondskan med elever (så jag var tvungen att se den) och blev faktiskt förvånad själv över att jag tyckte att den var ganska bra. Men Guillou själv... Min personliga åsikt: Vilken j-a pösmunk. Egotrippade, självgoda och jäsande pösmunkar ligger mig inte alls i smaken, men det är jag, det. Det är möjligt att jag fått fel uppfattning om honom.


Associerade dock till ämnet Ondska. För en tid sedan satt jag med några kamrater och filosoferade över vad ondska egentligen är.

 

Kan människor födas onda?

Vad är det, egentligen, som gör att vi människor attackerar varandra, fightas och sårar varandra?

Varför lever vi inte bara i frid och harmoni- det vore väl enkast så?


Stora frågor.


En av mina kamrater menade att "Kränkta människor är farliga människor."

 Fast har det med ondska att göra? Ja, det tycker jag." Farliga" människor lär väl knappast göra gott.

Absolut. Och min egen åsikt: "Rädda människor är farliga människor."  De vänner som sårat mig, har nog gjort det av rädsla. Skriver "vänner" här, eller fd vänner, kanske rättare sagt. En människa man inte alls känner har ju knappast mandat att såra.


Men inte finns det någon som föds ond. Vi formas av livet, formas av vår uppväxt, vår omgivning. Och om du inte vet vad värme är; hur i hela fridens namn ska du kunna bli kapabel att själv visa kärlek?


Skulle vilja skriva jättemycket nu, om unga människor. Men det gör jag inte av yrkesmässiga skäl. Säger bara kort att: Ond föds ingen. Vi präglas av vår omgivning, speglar det bemötande vi får. Framför allt i unga år.


Sov Sött, Alla ;)

Av Beatrice F Wik - 17 januari 2011 23:05


Idag är det mer positiva tankar i min skalle.

(Hade en skitdag igår. Irriterade mig t o m på att bilen, enligt min åsikt, var för stor för garaget =), föga konstruktivt!!! Vad ska jag göra åt det, liksom: åka och köpa en ny bil, eller bygga ut garaget?!) 

 

En annan sak kom upp i mitt huvud igår. Och jag blev sååå ilsken. Tänker inte till allmän beskådan gå in på vad det rör sig om, men det är en sak som irriterat mig under en längre tid. Min bästa väninna fick mig till slut på bättre tankar. Jag hade ju lovat mig själv, det var ett nyårslöfte, att inte lägga energi på skit, utan istället lägga min kraft på det som är positivt, konstruktivt. Skör som jag fortfarande är efter höstens smäll, måste jag fokusera på det som är viktigt.


Lena fick mig, som sagt, att släppa mina svarta tankar.

Jag sitter fortfarande och myser över min gamla återfunna fina bok, och här ska jag ge er en positiv text ur denna:


Att få idéer, engagerat resonera för och emot

Triumferande förstå sammanhangen

Se allt i ett tydligare ljus

Skärpa hörseln

Upptäcka allt mer

och uppskatta var dag

igår, idag, imorgon.

Jag önskar dig skapandets glädje.

 

Den här bloggen ger faktiskt min kreativa, skapande sida en viss tillfredsställelse. Och jag önskar Dig, därute, detsamma. Skapandets glädje. Vad du nu vill skapa.


Sov Gott!


Av Beatrice F Wik - 16 januari 2011 19:38


Idag har jag haft en dag, då allt känts helfel.

 

Ååå, såg fram emot en skön och rask promenad. Jag lägger alltid på mig ett tjusigt lager vinterhull. Hörde av en vän att detta är vanligt, det är inte julmaten som syns, utan snarare reaktioner på det mörka i vårt klimat, som gör att vi "går ner" i ämnesomsättning och allt möjligt. Vet inte om det är sant, men det är det säkert, för min vän Muppen är klok.
Nu blev det fel igen... Går inte att få bort det kursiva, det går inte att spara mellanslag, så hela texten kommer ut som en enda klump!!!
Usch, inte min dag idag!!!
I alla fall: Det gick ju inte att promenera raskt för fem röda öre!!! Halkan var fruktansvärd, så jag fick gå omkring och långsamt "finpromenera."
Och den jädrans bilen vi har (nu fick jag ut aggressionerna här med!!!) är stor som ett hus (Volvo V70, Herrgårdsvagn) och garaget litet som en fågelholk. När jag ska köra in och ut bilskrället får jag hålla på i en halvtimme!!! Det rör sig om centimeter för att inte skrapa sidan.
Nej vars, jag är inte alls på humör idag.
Lyssna på låten här; hörde den på radion idag och tänkte att... "Ja, den matchar mitt fina humör." En gammal slagdänga, föga inne men guuuuud, vad gött att få vältra sig lite i grinighet.'
Min bästa väninna och jag fick oss ett gott skratt idag, när hon av misstag sa att: hon läst en "artikel" om Sven Wollter i "Se och hör". Skvallertidningen alltså. =)
"Jaså, var det en debattartikel, eller?"
Den var lite rolig!!! ;)
Det här är från mig till alla underbara, väl genomtänkta "debattartiklar" i  "Hänt Extra", "Se och hör" och  jag vet inte allt vad de heter. Det är så himla spännade att läsa om vem som ligger med vem, hur nya, fina villan ser ut, eller hur Hollywood-fruarna roar sig, så jag vet verkligen inte vart jag ska ta vägen.
Sov Sött, Alla! ;)
&

Av Beatrice F Wik - 15 januari 2011 23:40


Städade mitt skrivbord när jag kom tillbaka till skolan, eller rättare sagt flyttade runt mina saker, och jag fann en gammal söt bok, som jag fått av mina kusiner för en herrans massa år sedan.


"Tack för att du finns. Jag önskar dig Lycka" står det på den, och den är full av visdomsord och ordspråk. My favorite! ;)


Följande är väl ganska bra:


" Måtte du alltid hitta rätt ord för att sätta översittarna på plats-

och tillräckligt med styrka i knäna för att gå därifrån med värdighet."


Eller:


"Jag önskar dig ett kärleksfullt hjärta

-och ett gott omdöme."


Innan du somnar, om du har den goda smaken att titta till mig nu med detsamma ska du få lyssna på en gammal låt. Tror faktiskt att den är från tidigt 70-tal, men den står sig fortfarande, för budskapet blir aldrig föråldrat, på tal om ett gott hjärta. Hon berättar en sann berättelse ur sin egen barndom:

En ung Dolly Parton "Coat of many colors"


&

 

Sov Gott.

 

Av Beatrice F Wik - 14 januari 2011 23:59


-Änglagård.

Såg den ikväll och den var att rekommendera. Ettan minns jag jättetydligt, trots att det var hemskt längesedan jag såg den, tvåan kommer jag inte ihåg så mycket av, faktiskt- förmodligen var den sämre. Men Tredje gången gillt tyckte både jag och min tonårsdotter var jättebra. Det är så kul att ta med sig Elinor på bio på fredagkvällen. Käka pizza och se filmer vi båda uppskattar. Jag må ju säga att när barnen börjar växa upp och man kan göra saker tillsammans, som båda har samma utbyte av... jag tycker det är jättekul! Slår definitivt småbarnsåren med hästlängder. Men så är väl livet: man förändras, liksom med uppgiften, ser saker ur nya perspektiv.

Sedan är det väl olika hur man är; jag vet att vissa tyckt att olika milstolpar i barnens uppväxt känns vemodiga: "Nu är han ju inte liten längre", exempelvis när ungarna börjat skolan, gått ur 9:an osv. Så har jag hittills aldrig sett på saken. Jag vill hela tiden framåt, det är bara kul att se hur de utvecklas, det är ju liksom tidens gång...


Ååå, vad jag kommer ifrån ämnet! Filmen tänkte jag ju berätta om...

Som sagt: Jag tycker att du ska se den! Som vanligt vad gäller Colin Nutleys filmer var den... hm... fastnar här. Jag vill säga att den ger livslust. Mänsklig, varm, beskriver livet så som det är rätt över, vackert med sorger, skönhet, glädjeämnen och hela köret. Helena Bergström både skrattar och gråter, som vanligt i sina filmer. Precis så som livet är. Jag tycker hon är härlig!!! Hon är inte direkt vacker, men hon är mänsklig, vilket väger ännu tyngre.


Och denne Richard Wolf, Zack. Han är ju bara helt underbar. Han är en sådan man älskar eller hatar, sällan mitt emellan. Jag tillhör kategorin som älskar honom. (ja, det lät allt det... men ni förstår vad jag menar.) Hans udda, färgstarka personlighet. Jag tycker t o m om hans utseende: lång, gänglig, mörk och svartklädd. Sminkad till på köpet!!!  =) Jag har alltid uppskattat människor som sticker ut lite från "normalnormen". Original, ingen trist kopia, inte "som alla andra".


På tal om original:

Läste om rockkungen himself (enligt min åsikt): En av de största, framför allt som musiker, men också till viss del som författare: Ulf Lundell, härom dagen i Aftonbladet. Jag blev uppriktigt stött, när jag läste om hur journalisterna hängt sig på hans dörr, med anledning av att han ställt in sin vinterturné pga av sjukdom. (Synd, förvisso. Jag hade tänkt se/lyssna på hans konsert i Karlstad i februari, men skit samma.)

Han hade inte öppnat när de ringt på förrän efter ett tag, då var han på väg till läkaren. "Utarbetad" var allt han sagt.


Inget konstigt med det, tycker säkert de som inte vet vad han snackar om. Är man utarbetad till den grad att man ställer in en hel turné, är det ingen lek. Tro mig, jag vet. Nu är ju jag- tyvärr, eller lyckligtvis i det här fallet- inte en rockkung, utan bara en vanlig lärare, men jag har just gått igenom det där, och hoppas att jag är på väg upp.

Fuck, för att ha journalister hängande på sig i det läget, säger jag bara. Som studerar varje steg man tar och hänger sig på och fläker upp.


Han hade isolerat sig i sitt ensliga hus, stod det, och det är precis så man gör. Isolerar sig. Jag pratade över huvud taget bara med en handfull personer, skulle aldrig ha orkat med att "bara kallprata" med någon ytlig kontakt (det här låter superunderligt nu, men så var det) och var hyperkänslig för alla former av ifrågasättande. Rockkung och pengar i all ära, men just i detta sköra läge är vi bara människor, känsliga och sårbara- det är en del av tillståndet, så jag kan inte låta bli att bli förbannad på att journalisterna inte bara lämnar karln ifred.


Nåväl.


Sov Gott, go Vänner!

Av Beatrice F Wik - 6 januari 2011 00:30

   

Ingen julälskare:(

Hualigen, folk i huset... och högljutt är det. Nisse gillar inte att få besök. Då lägger han sig, som här, på sängen, långt ifrån allt ståhej, eller ännu hellre UNDER.




   

Granen klädde Gabriel helt själv i år. Inte så illa, va?




     

Jag och mina barn.

Elli, med sin fina systemkamera i spegeln, och tomtenissen Gabbe :) 


...Men nu är glada julen slut, slut, slut!!!

Julegranen kastas ut, ut, ut!!!

 

Ha en fin trettondag!


Av Beatrice F Wik - 5 januari 2011 00:14


... brukade vi säga hemma när jag var liten om horoskopet i tidningarna, som man alltid läste, men som aldrig stämde. Jag är oxe till mitt allmänna tecken, och njaa... tycker inte att det stämmer så bra.

Man kan uppenbarligen räkna ut det där mer exakt (har jag fått lära av min vän Miraklet) om man vet tidpunkt och var man är född. Då får man månens stjärntecken, och här känner jag igen mig helt- Fast blyg vet jag inte om jag kan påstå att jag är...


Jag är i alla fall- mer precist- kräfta.

Mycket mer passande för mig.

 

Om Kräftan

KräftanKräftan är känslig och mottagliga för intryck. Deras mottaglighet gör att deras sinnestämningar kan växla snabbt. De är samtidigt reserverade och ibland rädda för att vissa upp sitt stora känsloregister. De har ett stort behov av att ta hand om andra, de bryr sig och fäster sig lätt vid andra, är försiktiga och mjuka. De är ofta beroende av bekräftelse på att de duger och de har ibland problem med självförtroendet eller att de tar sig själva på ett lite för stort allvar.


Kräftor behöver trygghet och skaffar sig det genom att ha ett ombonat hem, omger sig med mycket saker eller håller fast vid gamla minnen. De älskar god mat, är oerhört fantasifulla och de är fulla med idéer och inre bilder. De har mycket gott minne och har svårt att släppa ifrån sig vare sig vänner, älskade, saker eller en idé.


Kräftan kan ofta visa sig upp ett kallt och hårt yttre men detta är bara ett skal och innerst inne flödar känslorna, den känsliga kräftan är bara rädd för att bli sårad eller för att känna sig otrygg. De tar sällan första steget utan avvaktar och väntar på att den andre skall ta initiativet. Trots reservation och blyghet så gillar kräftan att stå i centrum. Om den får rätt uppmärksamhet kan kräftan då krypa ut ur sitt skal och blomma upp, skratta och visa upp en mycket spontan sida.


Kräftan är mycket romantisk, godhjärtad och oftast en väldigt bra förälder. Kräftan är försiktig i kärlek för att inte bli sårad. Kräftan söker efter ett varaktigt förhållande och när de väl inlett ett förhållande gör den allt för att hålla fast vid sin partner.

Kräftans bra egenskaper

Starka föräldrainstinkter
Vänlig och omtänksam
Mycket romantisk och sexig
Ekonomiskt och huslig
Har en livlig fantasi
Är tillgiven, trogen och beskyddande som partner

Kräftans mindre bra egenskaper

Hyperkänslig och lättstött
Ganska ombytlig och lynnig
Osäker och slarvig
Kan bli en klängranka
Hemlighetsfull och sluten
Kan vältra sig i självömkan


Passande yrken:

Sjuksköterska, lärare, kurator


Ja, det var definitivt jag, det där. Vad lustigt...


Eller vad säger ni kamrater?

Av Beatrice F Wik - 4 januari 2011 18:56


Inlägget jag skrev igår var latin. Jag hade svårt att sova och roade mig med att försöka säga en sak på latin. Översatte steg för steg.

 Ville se om någon lyckades luska ut vad jag ville säga och jag tror att Miracle var närmast!!!


Dock undrar jag, när jag sedan översatte det jag skrivit, tillbaka till svenska, som helhet via Google (det blev som följer:) om de gamla romarna förstått vad jag ville säga. Så här blev det:


Jag var på bio Gabriel, dagen innan. Såg Harry Potter och Fenixorden av helgonen. Gabbe Du har sett det verkade mina argument är kanske mindre film faktiskt, men som en spännande och det är tungt. Och lite ledsen ena sidan ...


Denna dag lider mot sitt slut. Sweet Suss är kanske redan i och jag är inte nu. En ganska stor del av dagen:

 

 ... Du i natt i sömnen förlust. Hur, bara hade kul och det kommer att bli.

 

Fast du kan läsa här!
är du banne inte att det är en ond detta anförande talade han om den romerska 2,000 år. Nu utdöda.

 

Du är bra;)


 Jag döööör!!!!

Sitter verkligen och skrattar högt nu!!!!


Ville berätta att Gabriel och jag varit på bio (ja, ungefär det där jag skrev i nedanstående inlägg.) Att filmen var spännande och lite sorglig.

Att jag inte kunde sova...


Vidare undrade jag i slutet om du fixade att läsa detta, som är latin, ett utdött språk som de gamla romarna talade för 2000 år sedan.

Då är du inte dålig;)



Hur knasigt kan det bli, liksom?!

Ganska roligt, dock.

Och Miracle är duktig...


En viss förståelse får man dessutom för att det inte alltid är enkelt för invandrare att göra sig förstådda på ett nytt språk. Trots att man kan vissa ord och fraser rätt okej, så kan det bli helknäppt när man försöker sätta ihop det.


 

Presentation


-beabloggar-
Av Beatrice F Wik

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Annat språk


Ovido - Quiz & Flashcards