... att skriva, så jag fortsätter.

Underlig situation, ska du veta, du som är frisk och har hälsan.

Dras fortfarande på sviterna av höstens utmattning och är vissa dagar tillbaka i "gamla starka jag". Dessa blir lyckligtvis allt fler ju längre tiden går. Andra "faller jag ner". Har ingen ork alls och "kombinerar" min sinnesstäming med smärtor i kroppen. Det rör sig ibland om spänningshuvudvärk, ibland kraftig migrän, ibland illamående eller yrsel. När det är som värst kräks jag när jag borstar tänderna (vet inte riktigt hur detta hör samman, men så är det...)

Och jag känner mig på milsvidder ifrån dem som bjuder hem på en "vanlig" fika. "Ja, där kanske jag är då. Kanske inte."

Kan tänka mig att de som inte varit i min situation tycker att jag är ett UFO, en utomjording... Kan förstå att jag uppfattas som mysko. :)

Men, som sagt: dagarna blir fler och fler, då jag jobbar, är en "vanlig mamma", går på stan med min tonårsdotter, på bio med min grabb, eller umgås som "en normal människa" med min vänner.

Ja, då fick jag skriva lite till. Hoppas du sover gött nu!

 

Ingrid

15 april 2011 07:39

Hej vännen!
Som vanligt är jag in och läser ikapp lite.. =)
Blir så när man inte är så flitig som du är med skrivandet.
Jag hoppas att det kommer tillbaka någon dag.
Du har ingen Twitter väl?
Isåfall måste du leta på mig =)
Kramar på dig!

http://iddeh.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

15 april 2011 11:34

Nej, jag har ingen twitter, men jag ska leta på dig, Ingrid!
Kram Bea

 

Dina

17 april 2011 23:22

Det är dom som inte är som alla andra som gör avtryk i ens minne... ;-)

http://dinasblogg.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

18 april 2011 01:18

Hahaha!!! Vad snäll du är! :)

Nej, jag är nog inte som alla andra, och med facit i hand har jag nog aldrig varit det heller.

Har för övrigt uppnått den ålder då jag börjar strunta i att försöka "passa in" i normalnormen; man är ju ändå som man är, och jag är tacksam för att du uppskattar mig ändå. Eller kanske just därför, vad vet jag?

Jag uppskattar i alla fall dig och vår kontakt, Dina!

 

Dina

18 april 2011 13:52

Avtryck, skulle jag ju skriva... :-/ *ler*

Ja, med all säkerhet är det nog därför. För att du märks. :-)

Kram

http://dinasblogg.bloggplatsen.se

Beatrice F Wik

18 april 2011 23:06

Det förstod jag, vännen.

Om du bara visste, eller ja- det kanske du har märkt: Hur lätt det är att göra stavfel, jag gör det hela tiden och får skämmes lite extra eftersom jag jobbar som svensklärare!

Men ibland går det fort, liksom, o i kommentarerna går det ju inte att ändra. Bara så alla vet...

Kram, fina du ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...