Dikten nedan handlar om livsglädje. Jag skrev den för något år sedan och den under är också ett alster av mig som jag skrev när jag var som mest aktiv i mitt diktande; under gymnasietiden och strax därefter, i 20-årsåldern. Jag hade en existensiell kris precis när jag tagit studenten, grubblade hemskt mycket över liv och död under den sommaren, det är därför det står "i unga år."

Jag är och har alltid varit en grubblare. Som barn var jag nog lite av en tjuren Ferdinand som gärna satt under min korkek och bara luktade på blommorna och jag har lite av det där kvar i mig än. Jag kan inte förstå hur människor kan vara rädda för ensamhet. Jag trivs jättebra när jag bara är med mig själv. Jag kanske är en smula underlig, men vi underliga människor har också rätt att vara. ;)

Lustigt hur man kan missuppfattas, skrev jag i rubriken. Jag har fått höra, ibland på omvägar, ibland från förstahandskällor, att jag av vissa kan uppfattas som tramsig och ytlig. Kan ni förstå hur fel det kan bli, liksom? Ni som känner mig vet att jag är mil från "ytlig och tramsig". Jag tänker, grubblar och läser hur mycket som helst. Men tänkare/grubblare förknippas ofta med ett visst utseende och mitt passar inte alls in i den formen.

Jag har vid ett flertal tillfällen, i olika sammanhang fått höra, som sagt ibland bakvägen och ibland rätt ut, mer eller mindre skämtsamt, att "så här långt kom du pga av ditt utseende."

Det kan naturligtvis vara sårande, men jag förstår också att folk har en viss bild av hur olika typer av människor ser ut. Det är väl bara att försöka slå hål på den här myten och bevisa att det kan vara totalfel. "Skrapar du dig under ytan kan du upptäcka att här finns någonting helt annat än det du först förväntat dig."

Sedan är skrattet enormt betydelsefullt för mig. Jag bejakar glädjen i livet; det är ett medvetet val jag gjort. Skrattet, humorn är livsviktig för mig. Jag anser att vi behöver flamsa, skratta och tramsa, som en kontrast till allt det svarta, det mörka, som faktiskt är en del av livet, det som ingen av oss kommer undan, hur vi än försöker.

Så Du som menar att jag tar genvägar i livet pga av mitt utseende, att jag bara flamsar och tramsar; lär känna mig. Sedan får vi se om Du fortfarande har argument för dina åsikter.

Sov Gott i natt; Vänner ;)

 

Dina

10 juli 2010 23:13

Vad vore världen utan alla "kufiska" människor? Totalt ointressant och färglös! ;-)

http://www.dinasblogg.bloggplatsen.se

 

bea

10 juli 2010 23:34

Tusen tack, Dina! Jag är en av dessa "kufiska" personer. Lite annorlunda kanske, inte som andra. Det har jag aldrig varit.

Med åren har jag dock insett att detta är något som jag kan vara stolt över. I ungdomens år försökte man anpassa sig, bli som "alla andra". Det gör jag inte längre. Numera kör jag mitt race. "Take it or leave it".

Kram, Dina, för din värmande kommentar ;)

http://beabloggar.bloggplatsen.se

 

Ingrid

11 juli 2010 08:47

Hej vännsingen!
Det har blivit lite dåligt med bloggande och påhälsning den senaste tiden...
Har fullt upp med att vara ledig och ha SOMMAR =)
Men jag är in och "tar igen" det jag missat emellanåt =)
ALLTID lika trevligt med dina kommentarer =)

Kramar i mängder!

http://iddeh.bloggplatsen.se

 

bea

11 juli 2010 23:59

Jag är oxå dålig på att skriva o läsa nu när det är sommar. Men jag tittar in till dig då o då jag med, o läser ikapp...

Kramar hårt tillbaka

http://beabloggar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...