Det är tur att det inte är jag som är Bruce Springsteen.

Hmm.. Så skulle det precis lika gärna ha kunnat bli. Jag hade kunnat bli Bruce Springsteen och han hade kunnat bli jag. Men nu blev det inte så.

Hade jag varit Bruce Springsteen hade jag konstant gått omkring med konstant dåligt samvete gentemot andra ... Han har ju tamejf-n fått allt!

Sååå underbart härlig energi och positiv utstrålning. Vilken karisma!

Vill jag muntra upp mig själv lyssnar jag alltid på Springsteen, han är ju en av de allra bästa (och det är en objektiv sanning!!! Skämt åsido, ja det där sista...)) Jag är lite rolig bara och skojar lite med männsikor som har svårt att fatta att just deras åsikt inte är facit; vissa har ju problem med det.

Dogmatisk... Är det rätt här månn tro? Ordet alltså. Tror det.

I vilket fall som helst ÄLSKAR jag Springsteens musik!

Och så verkar han så testosteronstinn, fast det kanske bara är så det verkar. Ja, han t o m går som en karl. En KARL. En riktig karl. Jag är lite politiskt inkorrekt kanske, numera ska vi ju helst vara hen allihop. Men jag har alltid attraherats av män som är MÄN. Stora, starka, bestämda och trygga. Fast jag sa det bara lite tyst, så där, så jag inte får några feminister på mig.

Och Bruce Springsteen... Där kan man inte ta fel. 64 år och tycks bara bli snyggare med åren- stackars hans fru. Måste vara jobbigt att leva i skuggan av en världsstjärna. Snacka om egovarning!!!

Men det vet jag inget om, så det ska jag inte uttala mig om. Han kanske är hur jordnära som helst privat, vad vet jag?

Snygg är han i alla fall.