What a day!

Sedan jag kom hem från jobbet har jag inte suttit ner en sekund.

Förrän nu. Halv elva.

Fy f-n vad intensivt det är emellanåt. Ändå hinner jag inte med allt hushållsarbete under veckorna, så det blir en del under helgen med. Vad är det för ekorrhjul vi springer i egentligen?!

Riktigt otäckt emellanåt.

Tvätt, inköp, läxhjälp, matlagning, städ är vad jag pysslat med under kvällen. Ensam mamma.

Nej- jag klagar inte. Situationen är självvald.

Men jag kan säga till alla där ute att det är inte enkelt rent praktiskt att vara ensam med två.

Det går i ett. Eller jo... jag klagar ju nu. Vissa dagar händer liksom allt samtidigt. Ibland funkar planeringen bättre. Då jag är så "fullspäckad" i mina sysslor måste jag vara välplanerad. Har svårt att vara impulsiv, för mig är det almanackan som gäller. Tyvärr. Tråkigt, men sant. Jag hinner inte med annars. Vissa dagar har man rutat in hela j-a kvällen för att livet här hemma ska fungera. Och så händer något man inte räknat med... STRESS!!!

Känner mig på urkasst humör. När jag hade småbarn trodde jag att det här intensiva skulle lätta i takt med att barnen blev större. Och ibland är det så. Andra dagar är det mera fräs. Det är annat nu. Läxor, diskussioner, hämta/lämna på kvällar och vid träning, umgänge- för jag vill inte att mina barn ska känna att de har tillgång till sin mamma 10 minuter per dag, vilket jag läst är genomsnittet- fast det tror jag inte på.

Skönt att få skriva av sig. Lugna sig. Imorgon blir det nog bättre...

Puh... Nu blir det dusch, sedan vika tvätt. Sedan ska jag bara njuta av att tisdagen, veckans mest intensiva dag är över.

Natti!!! ;-)

När jag duschat och lugnat mig... å, jag insåg att jag klagat i onödan egentligen.

Jag är ju i själva verket en lyckligt lottad kvinna. Faktiskt. ;-)

Jag har en UNDERBAR släkt bakom mig, och jag är så otroligt glad för mina fina barn. <3

Om jag ska tillåta mig själv att skryta över något, så är det över dem.

Trygga, glada, vänliga tonåringar med STORA hjärtan som sätter skolan och idrotten först- jag har aldrig RIKTIGT haft problem med någon av dem.

Det kommer över mig ibland... den där översvallande kärleken och stoltheten.

Hur det än är... mycket har jag gjort som är galet och jag har långtifrån varit stolt över allt jag gjort i livet.

Men beträffande det viktigaste av allt: där är jag MYCKET nöjd.

Gabriel <3 Elinor