...tack vare en av mina fina elever =)

Ni vet väl att man lär, så länge man har elever?! ;-)

<3 till alla goa Grumsungar

Arthur Lundkvist:

"Vi kanske inte lever i den bästa av världar, men det är den här som finns."

"Välj dina strider med omsorg."

Källa: vet ej

Att vara konflikträdd är inte samma sak som att bestämma sig för att inte ödsla kraft på fighter där man garanterat kör huvudet i väggen.

Jag skulle hellre kalla det klokhet, än konflikträdsla i det fallet, haha!!! =)

Tvåfrontskrig är också nedbrytande.

(Jag pratar nu i bilder- för den som inte uppfattade det.)

En sådan där dag då jag kämpat mot tröttheten, men nu, halv tolv ironiskt nog "kommit in i andra andrningen" och blivit pigg. Jag och min dygmsrythm!!! :/ Det här kommer jag nog få kämpa med hela livet: Jag har, liksom många med mig en naturlig 25-timmarsrythm, som det kallas (kvällsmänniska) där mina ups and downs är: morgontrött, vaknar till och toppar vid lunch, blir trött under sen eftermiddag-tidig kväll och vaknar sedan till igen framåt senkvällen. Nackdel: Vi sover för lite, då vi inte kan ändra samhällets rythm utan måste upp som alla andra, men blir inte trötta tidig kväll som alla andra. Eller inte "alla andra". Några av oss är ju, som jag, kvällspigga, medan andra är kvällströtta.

En sådan där dag då jag varit trött.

Kom hem sent igår efter föräldramöte (som jag själv haft). Dottern hade gjort mat och vi hade en trevlig kväll efter mötet. Kört på som vanligt på jobbet, sedan promenix med grabben och tittat på fiskegrejer åt honom (som han också köpte) samt ny f-ing laddare till iPhonen (som gått sönder flera gånger, ja... laddaren alltså... dyra är de också, de små busarna)!!! Sedan mat, lite städ och tvätt i torkskåpet än, var tvungen att  varva ner lite vid datorn. Ja, lite högstadiefysik hanns med också, gamla naturvetaren Bea är så klart med och stöttar grabben med fysiken; jag hade femma i fysik när jag gick ur nian, gick NA på gymnasiet, men sedan svängde jag över åt humanisthållet och där är jag kvar.

Min dotter går ju teknikprogrammet, det blir spännande att se varåt min son tar vägen. Jag gissar på naturvetare där med, men det vet man aldrig innan.

(Nu kommer jag vara en pain ita,  en irriterande besser wisser, men jag vill att alla som läser här och nu ska veta skillnad på var och vart, bara känner att jag vill undervisa Dig om det, om Du inte redan visste. =) Var anger där man redan befinner sig. Ett statiskt tillstånd. Vart, däremot, anger riktning. Då är man i rörelse. (Ursäkta- kunde bara inte låta bli!))

Nu måste jag i alla fall försöka få lite sömn så jag är människa imorgon.

Se kommentarer: "Vart blev varåt" :-)

Den här tiden som ligger framför oss har mycket hög mysfaktor.

Det är något speciellt med frisk höstsluft.

Jag minns när jag drog in den allra första luften efter att ha kommit hem med ett nyfött barn. Det var tidig oktober och sååå speciellt, ja, det blir ju gärna det när man har ett alldeles nyfött barn med sig hem, liksom ;)

Jag tycker synd om de kvinnor som inte haft möjlighet att föda på naturligt sätt. När de tvingas föda med kejsarsnitt. Det händer nämligen något mycket speciellt med kroppen i samband med en förlossning... snacka om att kroppen måste skicka ut megaportionen Allan av endorfiner för att man ska stå ut med smärtan av att få ut en unge.

Så allt under de första dagarna med barnet var som magi för mig.

Det är ju magi också, att ha ett helt nytt liv i sina armar.

Att amma- präktigare uppgift kan nog ingen ge mig. Jag gillade verkligen det där. Trots att jag måste sett ut som Dolly Parton; jag är ju redan kurvig innan, och så en massa mjölk i tuttarna PÅ det där, hualigen. Inget fel med Dolly Parton förvisso, men jag trivdes inte så där, rent utseendemässigt. Mjölkkossa. =)

Nu mera är det mysigt att sitta mitt emot min dotter och hennes manlige kamrat, när de sitter på söndagseftermiddagen och jobbar med matte. Tysta, sida vid sida vid mitt köksbord. Jag sitter här, lika tyst vid andra sidan, och skriver. Killen läser till civilingenjör, så mattetalen ser ut som en grekisk uppsats. Nu ska de se på film och jag måste ut och promenera i höstkvällen.

Hösten har hööög mysfaktor. :-)