Jag börjar få lite vårkänslor. Det liksom ligger något i luften. Något vårlikt.

Jag är verkligen den typ av människa som lever upp med solen och jag ser fram emot de här månaderna som ligger framför oss nu. Ljuvligt!

När jag ser tillbaka på mitt liv i allmänhet och mina vårar i synnerhet inser jag att det är de dagar då jag LEVT som starkast, som fullast (ja, inte berusad i den bemärkelsen... av alkohol) utan liksom med alla mina sinnen som är de dagar jag minns. De dagar jag gärna skulle vilja återuppleva.

 Det behöver inte vara de fullbordade dagarna som är de lyckligaste, men jag måste leva så innerligt och "fullt" jag någonsin kan. Så vaket som möjligt. (Nu hände f ö något med teckensnittet som inte går att ändra tillbaka, det har liksom låst sig på stor jäkla fetstil....Aaaa...Trött...) ;/

En otroligt lycklig vår i mitt liv var den för 18 år sedan då jag för första gången skulle bli mamma. Livet var färgstarkt och alla mina sinnen öppna till max. Jag kände vårljuset i varje del av mig, varje liten atom var öppen för vad jag omgav mig med. Allt kändes nytt och spännande, som om inte bara barnet i mig var på väg att födas- utan också som om jag själv fick en sorts renässans.

En annan vår jag minns klart är den för sju år sedan. Det var första våren på ett jobb som var relativt nytt för mig. Jag jobbade hårt då det var mitt första år som gymnasielärare och jag älskade tillvaron på den nya skolan. En enormt trevlig gymnasieskola, Åsfjärden, som nu tyvärr är nedlagd sedan några år tillbaka. Jag bara älskade hela atmosfären där, Jante var lååångt borta och jargongen rå, men varm och hjärtlig. Vi hade för att vara en skola ovanligt många män hos oss, som satte en härlig prägel på hela vårt sätt att prata med varann. (Om jag för övrigt grovt ska generalisera manligt/kvinnligt sätt att prata, gillar jag det manliga helt klart bättre. Det är rakare och mer direkt... puh... det är tröttsamt när man först ska gå runt alla krusiduller innan man kommer till kärnan, jag är lite maskulin på det sättet, för otålig för gissningslekar, rakt på- spar tid och energi...) Livet hade fått en nystart i samband med att jag bytt jobb och en ny liten värld hade öppnats för mig. Det var MYCKET av allt och jag var inte lycklig alla dagar men jag levde av hela mitt väsen. Tog till mig alla dofter och intryck på ett sätt jag lustigt nog inte tidigare gjort.

Jag minns också min egen gymnasietid som helt fantastisk.

Jag gick natur och slet hårt med studierna, hade konstant sömnbrist och min tillvaro var fruktansvärt intensiv, men det var en härlig tid. Jag levde fullt ut, med hela min själ, varje dag- trots att det var hårt emellanåt.

Må jag- och Du där... Du som har den goda smaken att hitta beabloggar, få en innerlig, intensiv, färgstark och fantastisk vår!

Inte utan bekymmer (för det kan tyvärr ingen bespara oss) men med  styrka och kraft nog att hantera dem.

Låt oss försöka öppna upp oss för alla intryck och leva med hela vår själ, hela vårt väsen! Låt oss ta vara på allt vi får, på varenda dag och bara suga musten ur livet.

Orädda, ohämmade. Med alla sinnen öppna.

... Apropå ovanstående fick jag en liten vers på hjärnan, som enligt vissa källor skrivits av Peter LeMarc, andra "okänd":

Jag önskar dig inte guld min vän

ej heller pengar och makt

Jag önskar dig styrkan att vara dig själv

- och stå för det du har sagt.

Jag önskar dig inte en stenfri väg

men kraften att vägen gå

Jag önskar dig vänner i rikligt mått

-och vänner att lita på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag kommer nog aldrig kunna bära en vigselring igen. En tung guldringar på mitt vänstra ringfinger.  För erfaren, för frihetsälskande, för självständig. Jag har erfarenhet av både katter o hundar i mitt liv. Det finns en jättestor skillnad i ...

  Tänk att jag såg det på en sekund. Jag såg när du kom- som jag väntat. Fast jag visste inte innan att det var du. Att det var dig jag väntat på. Men du klev in- och jag bara visste, jag såg det i dina ögon, nästan som om det stod skrivet. ...

  Ikväll blir det lite firande av min vackra fantastiska dotter. !8 år av kärlek.    Jag är så glad och stolt att få vara hennes mamma, men jag kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Hon fyller inte exakt idag även om vi firar lite nu- utan...

    Tiden har gått. Det var tungt det där.. som jag fastnat för dig. Men jag väcker inga lik, det skulle bara vara destruktivt. Ser fram emot nya roligheter, med nya förmågor- nya inressanta människor =)   ...

      Hej igen! :) Länge sedan jag var här, på bloggplatsen.   Lite Eurythmics kanske? "När morgondagen kommer och du kommer att behöva någon att lita på."     ...