Ännu en dag av jagande efter klockan, men jag vet att när tisdagen är över lättar det. Mina längsta dagar på jobbet är måndag och tisdag- därav blir allt så sent. Allt som görs på kvällen; mat, tvätt, aktiviteter med barnen. Städningen är det bara att hoppa idag; hoppa över högarna, liksom. Blunda. Det hinns helt enkelt inte med under måndagar och tisdagar. Om jag inte ska skippa lite sömn- och där naggar jag redan som det är.

Jag börjar bli förkyld så jag försöker komma i säng tidigt idag. Jag har inte tid med någon trist förkylning, men alla i princip på jobbet går och snorar, så det finns väl ingen suck att jag klarar mig... =(

Imorgon är en Stor Dag i min familj.

Jag har en Sweet sixteen här hemma, så ikväll har vi haft lite mysmiddag.

Tänk att det är hela 16 år sedan jag blev mamma.

Ååå, så tydligt jag minns när E kom! Med kolsvart hår och kritvit hy- precis som självaste Snövit. Hennes hår var flera cm långt och täckte hela huvudet; hon såg inte alls ut som en nyfödd. 4,4 kg tung dessutom! :-)

Jag ville bara ge upp runt halv nio på kvällen när smärtan var så stark att jag skrek rätt ut. "Ta fram sugklockan och dra ut ungen!!!" gormade jag men barnmorskan vägrade och körde istället fram en spegel så jag skulle se huvudet, varpå jag höll på att smälla av. Inte ett dugg motiverande var det, utan bekräftade bara min smärta: "Snälla nå'n... att ha ett stort huvud mellan benen... Konstigt att jag inte klyvs itu" var snarare min tanke, men bara en liten stund senare kom hela Elli farande- med segerhuva (dvs fosterhinnan kvar på huvudet)!

Fantastiska härliga Elli!!! 16 år imorgon! :)