Jag har alltid haft svårt för folk som inte förstår skillnaden mellan att vara ärlig och oförskämd- ända sedan jag var ung. (Yngre:-) Minns varenda liten förolämpning, haha, hoppas inte folk är lika hårda tillbaka!!! ;/ (Jag är säkert inte felfri själv...)

Ärlighet uppskattas så klart i de flesta sammanhang. I stället för ett förljuget "Heeej vännen, kram fiiiina Du" till någon man inte gillar kan man nog lika gärna hålla munnen stängd. När man i nästa andetag baktalar "fiiiina vännen." Urk. Med detta inget sagt att man inte uppskattar uppmuntrande ord från verkliga vänner. Det där känner man ganska snabbt.

Men förljugenhet- spela upp ett spel för galleriet... Det stinker... riktigt ruttet. Det är inte alls den typen av ärlighet jag menar. Eller oärlighet. Eller svaghet, kanske. Bristande förmåga i att stå för vad man tycker. Så man flyter bara med. Följer strömmen och lyssnar in hur man "ska" tycka. Sedan tycker man "som man ska". Så man inte tycker fel.

Men det är en viss skillnad på ärlighet och oförskämdhet.

En del tycks inte förstå denna skillnad. Man måste inte säga till en person man möter att den har stora päronformade öron bara för att man tycker så. "Ärlighet är ju bra- det uppskattas, så jag var tvungen att säga det till honom. Han vet säkert inte om det själv, om inte annat tycker han nog, han med de fula öronen, att jag är cool, som törs säga vad jag tycker."

Att säga allt man tänker - det måste ju vara detsamma som att vara ärlig. Eller?

Barn gör så. Mycket små barn, som inte lärt sig läsa av de sociala koderna ännu.

Och en del vuxna. Och jag blir bara så trött. Jag stötte på en sådan härom dagen. Suck...

Jag kan säga att jag från hjärtat avskyr när människor kommenterar andra människors utséende på ett negativt eller kränkade sätt, vare sig det är rätt upp i ansiktet på personen i fråga, eller någon annanstans. 

I min värld gör inte vuxna så. Usch.

Jag ser ingen anledning med att amatörblogga om något som skrivs om över allt för just det tillfället av proffsjournalister, utan jag har istället mina egna små ämnen, men det här kan jag bara inte låta bli att ta upp. Jag väljer att sprida några väl valda ord om honom (det talas om just nu) av Göran Hägglund och Alf Svensson.

En av våra största har gått ur tiden.

  Nelson Mandela (behöver knappast någon presentation)

Nelson Mandela dog fridfullt i hemmet i Johannesburg under torsdagen. Han saknas en hel värld.
– Han stod upp för mänsklig värdighet mot apartheidregimens vedervärdiga förtryck. Ödmjuk inför och inriktad på försoning i stället för hämnd. En förebild, säger Göran Hägglund.
Alf Svensson berättar om när Nelson Mandela kom till kristdemokraternas möte i Stockholm.