Senaste inläggen

Av Beatrice F Wik - 1 augusti 2015 16:30

Titanic. Filmen. 1998 kom den, det är jag ganska säker på, eller kanske 1997. Jag såg den i alla fall första gången på bio 1998 när min dotter var bebis, satt på biografen och oroade mig lite för hur det gick där hemma för henne och pappan. Man har väl det där biologiskt i sig som nybliven mamma- det tar emot att lämna barnen när de är riktigt små.

Faktiskt till och med till pappan, även om man vet att pappan fixar det galant.

Jag minns känslan jätteväl från när mina barn var bebisar- den var jättestark.

Jag läste lite vid universitetet samtidigt som jag var mammaledig med min dotter med, mina föräldrar passade henne när jag var på föreläsningar en dag i veckan, och jag tyckte det var jobbigt med, att lämna bort henne.


... Har sett Titanic igen. Hehe... =) Nu mera går det ju knappt att se den- jag sitter och gråter... så känslosamt.

Av Beatrice F Wik - 30 juli 2015 09:49


...Jaa, visst är det hårt emellanåt. Vi dansar på en sylvass knivegg och enkelt var det aldrig någon som någonsin lovade oss att det skulle vara. Det är bara att svälja och acceptera. Fast kul med, så klart, ibland.

Jag skriver mest för egen vinnings skull, vissa saker väljer jag att föra ut, andra inte. Orsaken till att jag skriver det här ändå är att det är som en form av dokument, för min egen skull: jag ska läsa beabloggar tills jag blir vindögd när jag blir gammal! =)

Och lite terapi, så klart.

Jag vill bara säga att JAG HAR ALDRIG LÄMNAT NÅGON SOM TAGIT EMOT MIG. Aldrig, never, ever- någonsin. Jag har känt mig övergiven och tvingats fatta svåra beslut. Men jag har ALDRIG lämnat någon, som inte redan lämnat mig. Ville bara få skriva det, för min egen själs skull. Jag kan hantera att bli sviken- det har jag blivit flera gånger i mitt liv. Men jag har svårt att hantera egna svek gentemot andra människor. DET ÄR ÅNGESTFRAMKALLANDE!!! Jag vill kunna gå med högburet huvud och ryggen rak- jag vill kunna känna att jag gjort allt jag kan, mitt bästa. Jag mår jätteilla av att veta att jag behandlat  andra människor illa, större avsky mot mig själv finns så klart inte!

Men nu: Jag har försökt. Jag försökte av hela mitt hjärta. Mer kan jag inte göra (och stolt är jag fortfarande =) )

Jag är sällan orolig för egen del, heller. Jag är  nu mera rätt slitstark, jag överlever alltid (har gjort hittills i alla fall). Det är värre med andra runt omkring, där kan jag få "tuppjuck" som ungarna skulle uttryckt det. :)


... Och jag älskar när han sjunger om hur livet verkligen är, min gamle idol.

En väninna skrev just ett meddelande till mig där hon uppskattade att "jag är sann, äkta". Ja, sann är jag. Trött på falska, tillgjorda individer. Det var hemskt kul att den här väninnan såg det i mig. Uppskattar det jättemycket!

Av Beatrice F Wik - 30 juli 2015 01:30

"Jag kan inte längre skriva någon romantisk poesi" skriver Lundell (nedan, Den vassa eggen)

Jag skrev tidigaere om ärlighet. För mig innebär inte ärlighet att säga att jag tycker den där röda skjortan du köpt är ful. Eller "Jag tycker du väger 20 kg för lite- dags att börja käka lite så du får lite fina kvinnliga former. Lite tuttar och rumpa så karlarna får nånting att titta på, det måste vara trist att se så där formlös ut."

Tänk om man skulle göra så!!! =)


Nej, det var inte det jag menade med ärlighet. Man måste inte säga allt man tänker- men det underlättar ju i en vänskapsrelatipn om man säger som det är. Mår jag åt h-vete, kan jag säga det. Vad har man annars vänner till? Är mitt äktenskap en stor oreda tycker jag att man  som nära vän också kan ta upp det. Det blir så påklistrat och förvridet om man har låtsats bara. Man behöver inte skrika ut det till hela mänskligheten, utan jag skriver nu om nära vänskapsrelationer.

Jag har personligen själv delat med mig- för att få stöd. Och är SÅ BEREDD att stötta mina vänner med.

Därför blir man ju bara ledsen och förvånad o man får höra att en vän skiljt sig (när hon sagt att äktenskapet varit toppen) eller rent av hamnat på psyket. När jag dagen innan frågat: "Hur är det?... Med mig är det bara skit"

Och väninnan i fråga svarat att: "Oj då, tråkigt att det är skit för dig, med mig är det bara toppen"

"Jaså," känner jag i efterhand.

Jag har aldrig hamnat på psyket. Men är mitt liv skit (så är det för alla ibland) berättar jag det för mina vänner. Jag håller ingen fasad uppe, det finns ingen anledning att spela. Jag säger bara precis som det är. Och det är det jag menar "med att vara sann".

... Och det är väl kanske just det, som trots att jag ibland mått skit, hållit mig ifrån psyket.

Jag berättar helt enkelt.

Av Beatrice F Wik - 29 juli 2015 05:41

God Morgon Världen!

Vaknade tidigt idag. Oftast nattuggla, men jag sover dåligt i värmen. Även om inte solen lyser är det varmt här inne- och då sover jag dåligt. För övrigt kräver uppenbarligen inte hjärnan återhämtning i överflöd när man bara går och jäser på dagarna.

Vad ska den smälta i drömmarna? Det dåliga vädret, kanske?


MIn hjärna jobbar hårt för mig när jag sover. När jag besökte Auschwitz, ni vet... koncentrationslägret  i Polen för (hjälp... är det så länge sedan...) 16 år sedan var jag helt omöjlig med sömnen. Sedan vi börjat UPPLEVA, dvs fått föreläsningar och besökt själva lägren (både Auschwitz och Birkenau) blev jag enormt trött. Somnade så fort vi klev på bussen. (Vi var ett gäng lärare och elever som åkte med buss, en vecka drygt, i Polen/Tyskland) och jag hade mycket svårt att vakna på morgnarna. Jag hade ett eget rum, då jag var ensam kvinnlig lärare i mitt gäng. Och karlarna fick verkligen knacka och skrika på mig där inne, för att jag skulle vakna. Jag reagerar så, när det blir "mycket." Stänger av.  Jobbigt, jag är ju typen som kan försova mig om det blir mycket för min lilla hjärna. Å andra sidan en häftig grej: min hjärna jobbar på högvarv, förmodligen, i min sömn: drömmer, bearbetar, läker och tillrättalägger- så att jag ska orka vidare. Det är en rätt häftig manick det där, som man fått i skallen.

... Och häftigare, tycker jag... mitt i all kroppsfixering: att ha hjärnan vässad.

Det är betydligt sexigare, när man kommit upp lite i åldern som jag, än att enbart fokusera på det kroppsliga.

Tycker jag.  Och Du tycker, som vanligt, som Du själv vill. =)

Av Beatrice F Wik - 27 juli 2015 23:14


(... för att kompensera alla andra dagar) =)

Har dessvärre ingen källa. Men klokt är det sagt:


"En taskig attityd

är den svages försök att imitera styrka"




Av Beatrice F Wik - 27 juli 2015 22:55


"Du behöver inte slå dig ut.

Det är bara att gå därifrån" 

  


Ulf Lundell, ur Evangeline, se nedan!

Av Beatrice F Wik - 26 juli 2015 23:15

Åter en av mina favoriter.

En lite äldre Lundell, men lika fantastisk!


Hihi... Jag är rolig, reagerade på hans kortyxor.

Väcker minnen hos mig.

Jag började jobba, efter mina studier och barnafödande, som lärare för 17 år sedan. Jag vill minnas att klädkoden var lite striktare då inom skolan. Och jag följer dessa koder fortfarande, jag. Exempelvis jag, som ofta har kort kjol, bär det inte på jobbet utan tights under,  som slutar nedanför knäna, visar inte gärna benen för eleverna, även om det är varmt. Hemma går jag i kortkort, med bara ben, men inte på jobbet. Jag tycker helt enkelt inte att det passar sig.

Och jag kan inte minnas att männen jag jobbade med hade kortbyxor i arbetet heller förr, så just det minns jag att jag upplevde som lite häpnadsväckande för några år sedan, när det "blev ok" och man började se manliga kollegor i shorts på arbetsplatsen.

Fast jag är ju lite konservativ där.

Haha =) eller värsta urringningen. Jag har sett kollegor så på arbetstid, men jag personligen skulle aldrig låta tuttarna hoppa ur kläderna inför ungar. Känner man för det, finns det andra arenor.

Tycker fortfarande att vi som jobbar inom skolan ska klä oss anständigt, för det sänder ut signaler, det där. Och man beter ju sig i regel lite som man är klädd. Det behöver inte vara dyrt eller exklusivt, men vi ska visa en viss stolthet med vår klädsel, anser jag.

Just för att man, som sagt, sänder ut signaler med hur man klär sig. Och STOLTHET behöver lärarkåren definitivt.

Jag... som aldrig har jeans på mig. Andra kvinnor är snygga och sexiga i jeans, men för mig, nej det trivs jag inte i.

Jag känner mig som en karl i jeans. En liten gubbe=)


I övrigt, om jag nu återgår till Lundell, så tycker jag här att han åldrats helt ok.

Lite kraftigare. Tidens gång- om man inte väljer att råfokusera på träning och dieter så klart.

Och man har väl intressantare saker för sig i livet än att överdriva det där?

(Med all respekt för Dig, Annie, som tränar så mycket för att slipppa din värk.

Jag menar bara att man behöver ju inte överdriva, om man passerat 65, som Lundell)


Observerade en tatuering på hans ena vad, med.

Apropå tatueringar är det himla snyggt.

De allra flesta jag känner är numera tatuerade, någonstans.

Och jag har bestämt mig att gå genom livet utan. Jag ska dö otatuerad- bara för att.

Bara för att de flesta andra är tatuerade.

Av Beatrice F Wik - 26 juli 2015 07:55


Jag läste något så bra (källa: Svenska Irakier) alldeles nyss.

Jag är lite den typen som gärna tar ansvar för olika typer av relationer, har liksom tagit det som min lott av någon outgrundlig anledning. Jag lovar härmed mig själv att aldrig någonsin igen, slösa värme eller omtanke på någon som "super bort det" och då menar jag så klart inte bokstavligen.

Det finns så många där ute, som glatt tar emot det jag har att ge, som är tacksamma och ger mig något tillbaka.

Hej då energisugare- jag har tyvärr inte råd att ha er i mitt liv.

Min tid är för kort.


"Den som inte ringer dig- ring inte.

Den som inte letar efter dig- sök inte.

Den som inte tycker om dig- gilla inte.

Den som inte skriver till dig- skriv inte.

Det är ödet som sätter människor i ditt liv,

men det är upp till dig att bestämma

vem som stannar

-och vem som går.

Ge inte en andra chans

när det finns andra som vill få sin första.

Värdesätt dig själv.

Älska dig själv.

Tigg inte om kärlek.

Kärlek har man.

Man känner och man ger."

Presentation


-beabloggar-
Av Beatrice F Wik

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Annat språk


Skapa flashcards